Saknar det jag inte ens brukade göra.

När jag bodde i Sverige tittade jag nästan aldrig på TV. Hade inte tid. Och det fanns aldrig något bra program tyckte jag.

Nu är svensk TV en av de få saker förutom vänner som jag verkligen saknar från Sverige. Eftersom mina uppdragsgivare finns i Sverige så är jag i Stockholm ganska ofta. Förutom att köpa leverpastej, hårt bröd och blåbärssoppa, så älskar jag att titta på SVT och TV4. Känner mig hemma. Alla pratar samma språk som jag. De pratar om ämnen som jag kan relatera till. Och jag kan skratta.

Spansk TV är bedrövlig. Jag känner ingen samhörighet överhuvudtaget. Reklamfilmerna är pretentiösa; vackra människor som är snälla och duktiga. Ingen humor såklart. Eller helt fel humor. Ramla på ett konstigt sätt eller prata roligt med stora lösmustascher typ. Samma sak i programmen.

Men allra värst är förstås att alla filmer och program är dubbade. Det går ju inte att se en serie som ex. Desperate Housewives eller Prison Break när alla karaktärer pratar spanska. Inte ens om jag skulle förstå vad de sa. Dessutom är hälften av alla program är på katalanska.

Tack SVT som har så många bra program på nätet och TV4 som sänder nyheter online. Vi har inte lyckats hitta en videobutik heller, så vi köper DVD filmer, vilket blir lite dyrt i längden. Senast i raden är alla utgivna säsonger av 24. Vill köpa en CTU tröja att ha på gymmet. Fast jag inser att det vore rätt töntigt.

Gillar att lyssna på Pinks kontroversiella låt "Dear Mr President".