Bara min pappa kom ihåg.

onsdag 28 februari 2007

Bara min pappa kom ihåg.

Det är min namnsdag idag. Tack för dina gratulationer pappa Tomas. Ingen annan minns. Tror det är de elektroniska agendornas fel.

Borde kanske påminna min man. För äldsta sonen tycker att namnsdagar är viktiga. Han har nämligen sett Magnus & Brasse uppvakta EVA på TV ungefär 1000 gånger. Vilket trauma nu när Ted Sydney inte ens har någon och han som heter Max Hugo har två.

3 kommentarer:

Eva sa...: Grattis! Dina heter Maria i andranamn så hon har också namnsdag idag.

Eva; 8:12 em
Anonym sa...: Hej

Skrev just om dig i min blogg men hur länkar jag till din sida, får det inte att fungera???

Kul att du mår bra också av att sluta amma, familjen måste ju fungera det är ju det viktigaste!

Kram A; 9:11 fm
Anonym sa...: Hejsan! Jag heter Sara. Jag googlade på "boende i barcelona" och kom fram till din sida. Tänkte bara fråga om du vet hur man på bästa sätt får tag i en hyreslägenhet i Barcelona för en person? Jag kommer att flytta i höst och vara borta ett år..Har ingen där nere att fråga..Vore snällt om du hade tid att svara:) Tack!! Min mail är: agent_sara007@hotmail.com; 12:58 em

Skicka en kommentar

Vem är jag

Därför plåtar jag okända.

Jag har börjat plåta människor som jag inte känner. Har blivit inspirerad av andra och nu är jag fast och kan inte sluta. Det är fantastiskt roligt. Jag har funderat på varför.

Tror det handlar om att jag tidigare inte ens såg människor omkring mig. Jag var nästan alltid helt uppe i mina egna tankar. Min hjärna funderade på saker och ting oberoende av vilka intryck min omgivning kommunicerade när jag vankade runt själv på stan.

Nu plötsligt har jag börjat se utanför mitt eget huvud. Jag ser andra människor och föreställer mig deras liv istället för att älta mitt eget hela tiden. Det är befriande.

Man kan säga att jag går igång på skönhet OCH fulhet.

Sedan måste jag ju säga att vissa ser ofantligt roliga ut. Simply too good to be true. Måste bara dokumenteras. Det brinner i både ögon och fingrar. Jag vill försöka bevara humormomentet.

Därför bloggar jag

Min blogg är ett sätt för mig att samla ihop mig själv och mina tankar.

Fast det allra bästa med att blogga att är... att jag skjuter ifrån mig döden. Det kanske låter konstigt, men jag vet ju att jag ska dö en dag och det vet alla människor. Det är något som jag tycker är läskigt. När jag nu skriver ned mycket av det som jag upplever, känns det som om livet inte försvinner samma sekund som det levs. Man kan njuta av sekunderna och titta på dem.

Det låter lite stort. Men jag kommer varken att vinna ett nobelpris eller en Oscar under min livstid. Jag kommer heller inte att skriva in mig i några historieböcker. Det jag lämnar efter mig på jorden när jag lämnar är mina barn och de minnen som andra människor har av mig.

Om jag bloggar sprider jag ut mig lite. Om jag berör en människa här och där. Det känns angeläget.

Många tycker att Internet är obehagligt därför att allt man skriver finns kvar länge, men för mig känns det hoppfullt. Man lämnar sina avtryck.

onsdag 28 februari 2007