söndag 12 augusti 2007

Upp till kamp, eller?

Läser artikeln "Lyxfrun ska lyda - Affärsvärldens nya elitmän sätter käppar i hjulet för jämställdheten" i DN. Det finns inget samtalsämne som engagerar och provocerar mig mer än karriär och kvinnor.

I Sverige arbetade nästan alla mina väninnor. I Barcelona knappt hälften. Det är männen som tjänar pengar och gör karriär. Kvinnorna är hemma och tar hand om barnen. Det är intelligenta kreativa driftiga kvinnor. Men det bara är så att om mannen kan försörja hela familjen så gör han det. Det är svenska, franska, spanska, amerikanska, mexikanska och italienska kvinnor. Ingen tycker det är konstigt. Ingen verkar klaga. De verkar tycka det är lyxigt.

Jag vet inte hur jag ska förhålla mig. Det känns som att de är lurade. Men vem är jag att döma? Kanske är det männen som är utnyttjade? Och jag som inte fattat nåt.

I SvD skriver man om en klick rika män som utnyttjar flickor, som de ser som "golddiggers". Kommer de att vilja ha en karriärsfru eller lyxhustru när de en dag gifter sig?

3 kommentarer:

Anonym sa...

Om de vill ha en karriärsfru eller lyxhustru är egentligen inte det viktiga, utan vad är de VÄRDA att få. Tur att vi komit en bit på väg i Sverige, men det behövs mycket än.

Anonym sa...

Jag vill och har en karriärsfru. Det drar in mycket pengar. Annar kan jag rekomendera lite timbaland-lyssning (finns på Youtube). Visa maken som säkert helst ser på bilderna!
K/Nic

Pippi med Damp sa...

aaaaa håller med dig!! Ämnet gör mig så rasande att jag inte finner orden!! Inte ett enda av förållandena jag har i min bekanskapskrets är helt jämställda när man skrapar lite på ytan. Ok att kvinan har kvar sin karriär, men det är ändå hon som tar största ansvaret när det gäller barn och hem och att planera allt som behövs. När kompisens unge sover så städar hon. När hennes man är pappaledig och ungen sover, då städar INTE han. Då spelar han TV-spel!! Blääääää