söndag 22 juni 2008

Yes.

Jag missade sällan ett avsnitt när serien Sex and the City gick på TV och slutscenen i serien såg jag om och om igen.

Och nu filmen. Tänkte att såklart man kommer att bli besviken. Men nix nix. Så bra så bra så bra.

När filmens signaturmelodi inledde filmen - applåderade hela publiken. Har aldrig varit med om det. Fullsatt i lokalen. Värsta stämningen.

Charlotte, Carrie, Samantha och Miranda har ju åldrats med mig. Och livet i New York har jag alltid drömt om. Fast vem har inte det...

Jag grät och jag skrattade. I liked.

Det enda tråkiga var att mina nya vänner är småbarnsmammor och alldeles för trötta för att gå ut och partaja efteråt. Ingen orkade ens ta en drink. Och där stod jag partysugen i högklackat alldeles ensam en varm lördagskväll i Barcelona. Klockan var strax efter midnatt.

Ville ut ut ut. Sätta mig i en snygg bar och beställa en elegant cocktail. Inte hem och sova.

I Stockholm har jag gått ut på krogen många gånger själv. På den tiden kände jag allt och alla. I Barcelona är det inte lika roligt. Jag gillar inte att prata med okända. Men hade ingen lust att bara åka hem.

Tog en taxi till Hotel Arts, la mig i hängmattan vid poolen, tittade på stjärnorna...och ringde min man!

Inga kommentarer: