söndag 31 augusti 2008

Helglivet i en tvåbarnsfamilj.

Min man är lite roligare än jag. Han vill hitta på äventyr varje helg. För mig räcker det med varannan. Jag börjar bli bekväm.

I helgen var det dags igen. Vi for till nöjesparken Port Aventura. Åkte söderut i fredags, bodde på ett spanskt charterhotell med en massa ungar, gick på tivoli med goda vänner, bodde ytterligare en natt på hotell, badade i äventyrspoolen och åkte sedan hem igen.

Lillebror skrek och gnällde två timmar i sträck både på bilresan söderut och tillbaka.

Jag höll på att bli galen på detta skrikande och naturligtvis tycker jag att det är min mans fel som envisas med att dra med våra barn på alla dessa förbaskade utflykter länder och riken runt.

Det är visserligen oftast värt besväret när vi väl kommer iväg, men just nu känns det som att jag hellre hänger vid poolen på innegården och tittar på grannens rumpa.

Fast just denna helg fick Max leka med en av sina bästa kompisar här nere, Scongor, eftersom Rita och hennes familj gjorde oss sällskap och det blev ju oerhört lyckat.

Det är bara att erkänna att jag är familjens tråkmåns som tror att ett lugnt familjetempo ger en behaglig vardag med harmoniska barn. Min man är familjens hitta på roliga saker kille, och i jämförelse är jag en surtant. Även om ungarna blir mer speedade när maken bestämmer schemat, så blir barnen samtidigt saliga av alla påhitt.

Jag vet att man måste ut ur sin trygghetszon för att utvecklas, så jag försöker peppa mig att vara en glad och tacksam fru. Fast det går sådär. Måste skärpa mig.

Och så ska jag prova att köpa en ny bilbarnstol. Den kanske gör ont på den lille när han åker bil.

fredag 29 augusti 2008

En gång för länge sedan.

Mina barn spelar tennis på Wii framför TV:n och jag börjar berätta som en gammal tant:

- När jag var 7 år som du fanns det inte Wii. Inte heller Nintendo DS. Faktiskt inte ens video eller DVD. Inte heller mobiltelefoner. Internet fanns inte. Inte heller e-mail. Ingen hade någon dator hemma. Och det fanns bara två TV-kanaler, fast aldrig några program mitt på dagen.

Min son tittar på mig med ledsna ögon, som om barnen knappt hade mat och så frågade han:

- Fanns det inte ens fotbollar?

måndag 25 augusti 2008

Bildserie från vår dag på innegården.


Storebror: Mamma, idag måste vi hålla ordentlig koll på lillebror så att han inte hittar på något bus...

...


- Har du koll på Ted nu mamma? Han är på väg upp mot poolen.
De vita byxbenen strax under Max skvallrar om flykten.

Undrar hur nära jag kan gå innan mamma säger nej, aj aj?



Ooops och så ramlar ungen i poolen.

video

Att hålla koll på två vilda ungar är inte det lättaste. Man måste nästan alltid titta på båda två - samtidigt - jämt. Och inte göra något annat under tiden - som att dokumentera dem med kameran till exempel.

Filmen är lite väl kort och jag missade själva la gran final eftersom jag studsade upp och plockade upp det förvånade blötdjuret ur barnpoolen.

Slutet gott allting gott.


Och så får mamma vila lite också.

Bit ihop och sov istället.

Tänk så bra att jag suttit uppe och jobbat till klockan tre på natten bara för att få uppleva känslan av att datorprogrammet hänger sig innan jag hinner trycka på SPARA och de senaste tre timmarnas kreativa arbete försvinner ut i cyberspace.

lördag 23 augusti 2008

JAG AB

Läser senaste numret av Passion for Business och blir lite nojig. Där finns en artikel om att man bör tänka på sitt personliga varumärke. Själv jobbar jag ju med både PR och branding till viss del för företag, men jag har inte riktigt reflekterat över mig själv som varumärke. Och framför allt har jag inte koll på vad det innebär.

Vad är ett personligt varumärke?

"Det folk säger om dig när du inte är i rummet"
svarar varumärkeskonsulten Christina Saliba:

Hjälp, tänker jag, menar hon att man kan få folk att säga goda saker bakom ens rygg? Jag förutsätter alltid det motsatta.

Eller förresten, jobbmässigt brukar jag oftast höra på omvägar en del goda omdömen, men däremot när det gäller mig som person har folk i alla tider sagt att jag är lite för mycket. Vad det nu innebär.

För stor? För rolig? För pushig? För driven? Förmodligen att jag tar för mycket plats. Och har en hand i varje syltburk.

Man kan ju ligga lågt också, om man skulle vilja det. Men det är inte min grej. Den sociala leken är för rolig.

fredag 22 augusti 2008

Prinsar.


Efter fem veckors ihopknådning av familjen börjar det äntligen bli lite fason på tillvaron och vi kan umgås nästan utan att ingen skriker på en hel dag.

När sommarlovet går på sista versen har jag precis börjat sluta längta efter att dagis/skolan ska börja igen. Vi snackar harmoni och bad i poolen hela dagarna.

Vår vardag i Barcelona.


Det lyxigaste med att komma hem från Sverige semestern är poolerna på vår innegård. Lillebror plaskar i timmar i barnpoolen. Med solskyddskräm och några bollar har vi hängt här alla veckans dagar.

Fast nu ser det lite mulet ut på himlen. Vad ska vi då hitta på?

måndag 18 augusti 2008

TACK.

Vi har blivit otroligt bortskämda med svalkande drycker och fantastiskt god mat hos våra vänner i Sverige.

Tydligen alldeles för god faktiskt för - i kombination med att mitt onda knä gjort att jag inte kunnat motionera - har jag gått upp flera kilon i sommarvärmen.

Skulle vilja passa på att tacka er alla för vår sociala sommar.
Tack -
i kronologisk bloggordning med sist först:

Stockholm:
Bubbel och hamburgare hos Jonas & Agneta på Nybrogatan, Sollidenbrunch av Bibi & Björn med stora "familjen/släkten" på Skansen, frulös kräftskiva hos Nicolas & Sara, grillat kött hos Agnes & Staffan i Stockholm, barn- och makefri middag med Mårten & Jessica på restaurang Deville, sushilunch med Caj, Henrik x 2, Susanne, Hamid, Patricia och Robert på Östermalmsgatan, eftermiddagsvin och fiskafton hemma hos Patricia & Jocke i Saltsjöbaden, lättöl & toast med Patsy på Pontus by the Sea.

Marstrand/Hunnebostrand/Västkusten:
40-års festbuffé i Hunnebostrand med Malin & Ramon och avslagen källaröl med våra Zürichvänner Lena & Marcelo, ett snabbt hej till Felix & Sara på Marstrand, vars cocktail på båten vi missade med en dag

Hudiksvall/Hölick/Hälsingland:
En av Max favoriträtter hos pappa/morfar Tomas & Barbro i Hudiksvall, mycket mat och vackert husrum hos Christina, Fredrik & Noah, Sigge Hill-förfest med vin och ost hos Peter & Susanne, oväntad middagsbjudning vid regnoväder hos Lovisa & Ulf i Lingarö, smarrig middag på Hölick hos Costa Rica boende Charlotte & Niklas, ambitiös festbuffé lagad av Lovisa & Susanne på Lingarögården

Stockholm/skärgården: Bullar på stranden i Hässelby med Lena & Marcelo, framtvingad eftermiddagsfika på Age & Ullis terrass, solnedgångsmiddag efter simturen ute hos Jacob & Sara på Lisö, sommarens soligaste dag med frukost, lunch och alkoholstinn middag hos Jens & Jennie på Äpplarö, drink vid Petra & Rikards båt, bad och ljuvlig sommarkväll med grillat gott ute hos Cecilia på Värmdö, picknick utan dryck och tilltugg till Pär Ulanders dragspelsshow på Djurgården följt av middag på PA & Co med Lovisa & Cecilia

Glada Hudik/Hälsingland:
Pasta i sjöboden hos Johan & Barbara och alla andra snygga i familjen Strid, tjejmiddag med Lotta, Malin, Lovisa, Anna-Sigrid och Charlotte på Statt i Hudiksvall

Ljunghusen/Skanör/Falsterbo/Skåne:
Tårtkalas för att fira födelsedagsbarnet Carin, vegetarisk nyttig mat av Tandi på Sollidenvägen, långluncher med Henrik på Kust i Falsterbo, Skåneskål med Nicolas & Sara, fotbollskväll med Mats, Therese & Olle, jobblunch i Köpenhamn med Jakob, flera sena familjemiddagskvällar hos Carin, Ulf & Eunice med Agrellsläkten i Ljunghusen.

Än en gång stort tack till er, våra vänner och familjer för alla roliga samtal, den utsökta maten och de förförande dryckerna.

Jag saknar er.

Barcelona.

Hemma igen. Måndag bland tusentals turister som ser ut som oss. Fast jag bor ju här. Vardag, men ändå inte. Men var är mina vänner? Hälften har flyttat och de andra har fortfarande semester någon annanstans. Det är aldrig roligt att njuta av solen alldeles själv.

Min framtid.

lördag 16 augusti 2008

Skansen.


Tack Bibi & Björn för familjelunchen på Solliden idag då Max fick leka med sina kusiner Ludvig & Selma efter att de spanat in björnar, sälar och vargar.

Sista kvällen.

Imorgon åker vi tillbaka till Barcelona igen. Känns märkligt att åka "hem" efter fem veckor "hemma" i Sverige.

Är tacksam över att jag fått uppleva världens bästa sommar - den svenska - men visst ska det blir härligt att få njuta av sommarvärmen ytterligare två månader till nere i Spanien.

Stolta bilförare.


Världens förmodligen gladaste lillebror - som när bilresan tog slut var kanske Skansens ledsnaste barn.

fredag 8 augusti 2008

9 olika sängar.

Efter en vecka i vackra Hälsingland lämnar vi barnen hos farmor och farfar här i Stockholm innan det är dags att flyga vidare till Västkusten om några timmar för att sova i min tionde säng denna sommar och fira våra vänner som fyller 40.

En hel helg utan barn. Hur ska det gå?

torsdag 7 augusti 2008

Min syster och jag.

När jag blir vuxen ska jag bli som min lillasyster Christina i Hälsingland. Hon är alltid lugn och har koll på läget. I hennes familj har de ordning och reda på sina liv. De har ett eget hus, med rensad trädgård, tvättade bilar, barninredda lekrum, alltid rent och välklätt barn och maten är lagad innan ungen skriker av hunger.

Vi har upptäckt denna semester att ingen i vår familj har koll på något alls. Det är kaos nästan hela tiden. Ungarna är oftast skitiga, såriga, bångstyriga och vi lagar mat på tok för sent, alternativt trashar någon krog med våra vilda kids.

När jag bodde hemma hos min gravida syster, hennes man Fredrik och deras son Noah, 1,5 år häromveckan lämnade jag tevattnet på strax innan jag började duscha på övervåningen - och glömde bort att spisen var på. Syrran hann precis hem innan huset stod i brand.

Igår la jag in mina skitiga kläder i hennes tvättmaskin, den hann såklart inte bli klar innan jag drog iväg... idag när jag kom för att styra upp det hela hade min gulliga lillasyster både hängt, strykt och vikt ihop allting.

Som tack körde min make på deras vackra lyktstolpe i gammaldags stil som stod så fint vid grusinfarten. Den låg på marken i sitt krossade glas med avbrytna kablar när vi for därifrån.

Jo, som sagt, vissa har koll på läget, andra inte.

Stort TACK för allt syrran och förlåt min något blinda make.

Skattjakt.

Imorse satt det fast en pil med en bränd skattkarta i taket på vår stuga på Hölick. En "hemlig sjörövare" hade skjutit dit den.

Kartan ledde barnen in i skogen där de hittade juveler och diamanter under mossan vid ett träd i skogen.

Barnen var helt förtrollande.

Ibland är min man rätt lekfull tycker jag.