torsdag 29 januari 2009

Jämställdhetsdiskussionen.

Jag är med i några kvinnliga nätverk i Sverige, bl.a. Maria Forsséns Shenet och Morsorna, startat av Linda Skugge.

Nyligen skrev en av medlemmarna, Katerina Janouch, en intressant artikel om jämnställda män i tidningen "Allt om Barn" och genast började alla i nätverket diskutera ämnet.

Själv upplever jag att jag har svävat ut åt något totalt osvenskt håll. I jämförelse med mina grannars män tycker alla att min man är helt fantastisk som klarar av att ta hand om barnen själv en hel helg. Att han dessutom kan baka och lagar mat upplevs som extremt exotiskt. 

Fast i jämförelse med svenska normala män som tar ut halva föräldraledigheten, tvättar och hämtar på dagis skulle han inte riktigt nå en topplacering.

Dessutom har vi hjälp hemma på ett helt annat sätt än de flesta svenska familjer, vilket gör att vi inte heller bråkar om vem som ska göra vad, även om jag vet att det anses smått omoraliskt i Sverige.

Upplever att jag helt lagt ned jämställdhetskampen och konstaterat att vi båda två gör det bästa vi kan. Och även om det inte alltid är precis rättvist, så blir familjen harmoniskare om vi båda försöker skippa tjatet. 

2 kommentarer:

Anonym sa...

Halloj!
Håller med dig-tycker ibland att det hysteriska "Dela-lika-på-allt" är tröttande. Inser att det är smått omöjligt att uppnå och de grälen och ångesten kring det verkar vara mer stressande. Att försöka göra det bästa både två och känna sig som ett team oavsett vem som hämtar flest gånger på dagis eller vem som är hemma längst är viktigast tycker jag. Livet är inte rättvist och 50-50 hela tiden. Det viktigaste är i så fall att vi kämpar för att tjejer ska ha få lika lön för samma arbete, få de jobb de öär kompetenta för etc. DEt är en anna typ av jämställdhet än att hämta dagis exakt lika många gånger.

Tycker att jag lever ett jämställt liv fast min man inte har varit föräldraledig, jobbar mer (reser i sitt jobb jämt) jag har varit "hemmafru" när vi bodde utomlands pga av hans jobb, han inte hämtar på dagis lika mycket etc. Det handlar om något annat tycker jag....och många med mig.

Amelie

Maria Agrell, Barcelona sa...

Det är inte lätt, men de flesta hittar sitt sätt att få livspusslet att gå ihop.