söndag 28 februari 2010

Början på en bra söndagslunch med gäster från Sverige.


Marie Söderqvist med sin dotter Nicolina & Arwind Malhotra, som vi faktiskt aldrig tidigare träffat kom på lunch hemma hos oss idag. Det var fantastiskt trevligt. Mycket bra diskussion. Arwind är gift med min kompis Charlotta.

Update: Maries nya blogg Söderqvist/Larsson. Tema: Hon är chef född på 60-talet och Larsson är 80-talist.

Dagens dessert: Äppelkaka med vaniljsås.

fredag 26 februari 2010

Min nya kompis.


Ibland har man tur i oturen som man säger. P.g.a flygledarstrejk i Frankrike var planet från Stockholm till Barcelona tre timmar försenat. Vi fick sitta inne i planet och vänta... haja vilken misär. Om inte... jag hade hamnat på nödutgångsplats bredvid Per, chefredaktör på Gourmet, som lärde mig exakt var jag ska käka bäst i min hemstad. Vilken kille.

torsdag 25 februari 2010

Lisas klänning.

Jag är själv väldigt nöjd med min svarta Lisa Wixell klänning som jag hade på mig på Morsorna festen. Enda kruxet är att jag inte kan ta av den själv... mina axlar är för breda... så jag frågade om hjälp i hotellreceptionen. Där fanns bara män. Men sedan dök en anställd upp från restaurangen.

Hon skrattade när jag frågade om hon ville följa med mig till hotellrummet och klä av mig. Sedan svarade hon: "Ja gärna och bara så du vet, jag är lesbisk."

Det gjorde avklädningen lite extra rolig tycker jag.

Men nä, såklart, inget spännande hände.

Eftersnack i baren.


Niclas Frisk & Pär Ulander & jag.

Titiyo.


Gosh, vad hon sjunger bra!!!

Mosebacke.


Efter Morsorna festen fick jag skjuts (tack Charlotta) till Mosebacke och tittade på min vän Pär som spelade dragspel (och på bilden gitarr) med Niclas Frisk, Titiyo och Ubbe (också från Hudik). Grymt bra!

Morsorna Malin & Linda & Maria


Mer bilder på Linda Skugges blogg i Amelia och Malin Wollins blogg Fotbollsfrun finns på Aftonbladet och Charlotta Flinkenberg, chefredaktör på Chic har också bloggat om Årets Morsa.

Årets Morsa party 2010


Kvällens vinnare, Årets Morsa 2010: Malin Wollin & Karin Kiesbye! Jag har lagt upp mer bilder på Facebook.

Festlokal: Galleri Andréhn-Schiptjenko på Hudiksvallsgatan!

onsdag 24 februari 2010

Nu ska jag på party med Morsorna.

Kungsträdgården


Solsken och skridskoåkning.

Precis vad jag behövde.


Eftermiddagskaffe med Gabriel. Piccolino. Toppenfika :-)

2 timmar på Djurgården. I rask takt.


Inte helt tokig start på dagen.

Morgonens vändplats.

Båtboj.


Promenad på isen.

Mycket snö.

Stockholm.

Strandvägen kvart i åtta imorse.

Modern viking.


Det har varit kaos i tunnelbanan, bilar åker av vägen och tågen klarar inte snön. Däremot såg jag hur många som helst som cyklade idag. Svensken är ett modigt folk. Vi bangar inte. Hur mycket snö som helst, isigt och 15 minus. CYKEL känns då som ett helt naturligt färdmedel. I love.

Ett mail som gjorde mig glad...någon som ska flytta till Barcelona och fått stöd på vägen via min blogg.

Hej Maria,

... Vi flyttar ut från Sverige i mars. Jag hoppas vi kommer att trivas! (...) Du är ju dock allt en stor inspirationskälla för mig, utan din blogg och din vanlighet hade jag inte varit lika stark i denna situation. Jag ser verkligen fram emot den dagen jag träffar dig.

Många kramar
J

Får skjuts hem till hotellet.


Maria.

Spontanmötte min vän Peter på PA.

Patsy.

Cecilia

PA & Co


Middag med Maria, Patricia & Cecilia.

Maria x 2

tisdag 23 februari 2010

På Arlanda blir jag OS-paparazzi


Har ingen aning om vem det är - men jag hade svårt att sluta titta på hennes muskliga kropp. Vill också ha!

Flyger in över vintrigt Stockholm.

Mot Nordpolen...

Ska till -25 gradigt land nu. Det sägs det i alla fall. Tror inte riktigt på det förrän jag trulsar fram i kylan. Tog min morgonpromenad nyss nere vid Medelhavet. Rosa soluppgång. 15 grader. Vackert. Men som sagt, nu är det dags att ta fram skoteroverallen och bege sig till Stockholm. 48 timmar vänner. Alltid härligt. Oavsett väder.

måndag 22 februari 2010

Jag gillar att matcha ihop bra folk.


Jag har parat ihop min nya bekant Lama från Jordanien och hennes Ramon med min brittiska affärskollega Karen som grundat Gild. Kan bli bra business för samtliga.

Kvällens affärsmingel på Gild.

The new beginning.


Vårt nya bolag. Inititativtagare. Ägare. Team. Nick, Carin, Karen, Miquel och jag. Kan bli riktigt bra. More to come...

Tack för maten!

Lunch på Lisas terrass i Borne.

Snabbkaffe i Borne.


Johanna och Johanna - två superbabes som jag missat att partaja med fyra kvällar i rad...

Sju tanter och en gubbe på Rambla de Prim

En snabbis i Lisa Wixells butik.


Blev inbjuden på spontanlunch vid tretiden :-)

Frukostkaffe med grannarna på Kibo.


Barça-Iker & Eva.

söndag 21 februari 2010

Skidåkning och gastronomi.

Lyssnar på Meny i SR P1 från den 18 februari. Meny åker också till de franska pyréneerna på "ski gastronomi" - pister och krogar i skön och smakfull blandning. Mat och berg. Tänker att vi har ju sjukt mycket kvar att uppleva här nere. De pratar om att Pyrenéerna är som Alperna var innan alla turister kom. Genuint, god mat, orörda pister och inga liftköer. Jag har tidigare mest tänkt att det är ett nära och enkelt alternativ.

lördag 20 februari 2010

Max med sin skidlärare Ana.

6:e lördagen i rad som Max åker skidor i Frankrike med Sant Cugat skidklubb. De åker till olika byar varje helg och redan klockan 9.00 ska man mötas i backen. Fru Agrell har tidigare helger varit för trött för att kliva upp klockan fem i ottan, men imorse så ansträngde jag mig...

En skön lördag i en fransk skidbacke.

Här är en halvfeg fast lycklig skidåkartjej.


Åkte svart pist precis. Mesade mig ner. Helt ocoolt. Tantigt. Vurpade. Testar igen. Nu lite mer fart o mod tack. Darriga ben ska lyda! Basta!

Maken har ont i knät fortfarande och glassar i solen...


Och passar lillen!

Franskt kaffe + baguette.

Riktigt coolt att höra folk prata franska. Det är något speciellt att vara utomlands även när man inte bor i Sverige. 

Min skidkompis Zander och jag.

Nu drar vi upp i backen. Hej då.

Ted åker skidor för allra första gången helt själv.

Film.

 
Ted åker skidor med mig.

Mamma hjälper lillen ner för backen.

Tydligen lavinfara idag. Mesar kanske med offpisten.

fredag 19 februari 2010

Oanvänt ord.

Sitter i bilen och vi lyssnar på Robyns "Curriculum Vitae". Min 8-åring frågar vad det är för musik där de pratar istället för sjunger. Jag säger att hon skryter lite bara. Min son svarar på fullaste allvar: "Mamma, vad betyder skryter". 

Min son talar perfekt svenska, men tydligen är detta ett ord som vi aldrig någonsin använt i vårt hem. Jag säger att på engelska säger man "brag", men inte heller på amerikanska skolan har han hört begreppet. 

Jag får förklara: "Skryta är ett negativt ord som man använder när någon berömmer sig själv". Uppenbarligen har ordet flyttat ut genom samma dörr som Jante... 

Jag inser själv att jag ibland upplevs som skrytsam, men det är uppenbarligen inget vi pratar om i vår familj. Tydligen störs vi inte heller av eller pratar om några andra som försöker boosta sig själva. Jag brukar snarare uppmuntra det och då använder man förstås andra ord. Man peppar liksom. Sig själv eller andra. 

Exempel på ofräscht oprofessionellt blogginlägg.


Jag har en finne på magen. Den har bott där i kanske fem år. Den är vit. Jag vill alltid klämma på den. Men den brukar vägra röra sig ur fläcken. T.o.m. hon som jag brukar göra ansiktsbehandling hos har försökt men misslyckats. Den enda gång jag fick ut geggan tidigare var när jag var gravid i nionde månaden och magen var så stor att finnen blev lättåtkomlig.

Fast idag hände det grejer.

Satt precis på toaletten och kunde inte hålla fingrarna i styr. Såja. Nu är den borta igen. En ljuvlig känsla. Kvar finns ett liten grop och rödlätt nyklämd mage. Bifogar bild. Ser ni hålet?

När man varit ihop i 18 år har komplimanger en tendens att vara ganska rakt på sak.

Min man kom hem från London igår. En dag senare än beräknat. Han hade missat flyget... det blir så ibland när man reser varje vecka. Går inte att ha marginaler på samma sätt som de som flyger på semester några gånger per år. Hur som helst. Jag fick en fin vardagskomplimang som gjorde mig glad:

"Ibland kan jag tänka att det vore trevligt att ha någon liten söt fru som fixar frukost innan jag klivit upp på morgonen och kanske t.o.m. packar picknick-korgen ibland, men å andra sidan, att vara gift med dig innebär att livet aldrig någonsin blir tråkigt. Du är inte någon man tröttnar på."

De har tydligen åkt linbana i veckan.


Max & Joon Ho kom tillbaka efter sportlovsläger uppe i bergen. De har sovit borta i tre nätter. Stora grejer. Nu ska jag höra alla stories. 

Man ser vem som är invandrare här: Lintotten!

Min son hämtar sin väska i bussens bagageutrymme. 

Tankeknut.

Häromdagen pratade jag med en annan mamma i klassen. Hon är från Sydkorea och bor här med sina två barn medan maken jobbar i Asien. Jag undrade varför. Jo, för mannen trivdes inte här i Katalonien, men hon bor kvar med barnen för att de ska få en bra utbildning. Nu snackar vi en 8-åring! Problemet med skolan i Sydkorea är att barnen pressas för hårt tyckte hon. 

Däremot var hon lite orolig för att Amerikanska skolan i Barcelona är lite väl slapp och att de verkar leka hela tiden. Öh.... jag bara gapade.... slapp.... tjena. Min son går i samma klass. De har skola från 9.00-16.00 och fyra läxor VARJE DAG som minst tar en timme. Dessutom ska de läsa en bok över helgen och gå igenom samtliga veckans uppgifter och korrigera felaktigheter. Det kallar jag en jäkla tuff skola. Hon bara skrattade och svarade "det är ingenting". Nu har jag inte några egna barn i en svensk skola, men jag minns inte ens att jag hade läxor när jag var 8 år gammal och skolan slutade betydligt tidigare om dagarna.

Vad innebär detta? Sverige var ett fattigt land för 100 år sedan. Idag har vi svenskar blivit lite bekväma känns det som. Vad blir vår konkurrensfördel i framtiden när många av de asiatiska föräldrarna satsar all sin tid och sina pengar på att ge sina barn en gedigen utbildning? De bor t.o.m. utomlands för att preparera dem inför framtiden. 

Jag känner att språk blir en viktig framgångsfaktor. Vill gärna mata in lite mandarin i mina ungar också innan de blir lika gamla som jag då språkcentrat liksom grott ihop i hjärnan.

Fast lek är en bra start. Svenska barn leker. Det är fantastiskt för kreativiteten. Vi får väl starta bolag och anställda smarta asiater som vet hur man förverkligar det vi tänkt ut. Eller också får vi alla jobba med media och skildra framgångssagor från fjärran land (skämt!). 

Nä, det går inte och vänta på att ett jobb ska dimpa ner från ovan. Den tiden är liksom förbi på en global arbetsmarknad. 

Något av det bästa vi har i Sverige är det faktum att det är gratis att läsa vid universiteten. Det är möjligt för alla oavsett bakgrund att plugga till advokat, läkare eller ingenjör. Dessutom får man ett fördelaktigt lån för att kunna försörja sig. I de flesta länder måste föräldrarna ha sparat pengar halva livet för att kunna erbjuda sina barn detta. 

Sedan finns det en balansgång mellan disciplin och livsglädje. Det spelar ju ingen roll hur framgångsrik man blir om man inte hinner vara lycklig på vägen. Och de sydkoreanska barnen hinner knappt vara barn innan de måste prestera och vad är det för liv? Det blir också en utslagning alldeles för tidigt. Vissa pallar inte trycket. I Sverige däremot har de flesta både en och två chanser att komma vidare. Bara en sådan möjlighet som KomVux. Lyx.

Jag skulle vilja flytta mig 100 år fram i tiden för att se hur utvecklingen i Europa vs Asien ser ut. Har vi blivit ett museum då tro? Eller plastikopererar vi oss för att se mer asiatiska ut? 

Världsordning är inget beständigt. Det förändras över tid. Eftersom vi bor i rika länder, så har vi naturligtvis inte samma driv att vilja förändra vår situation. Vi vill mest bara behålla vår position på välfärdstoppen. 

Det här är sånt jag går och funderar på en regnig dag som idag.