tisdag 30 november 2010

Till slut...

Vi har äntligen hittat en bostad som både jag och maken vill ha. Vi måste bara komma överens med nuvarande ägare. Hoppas de väljer oss. I januari vet vi säkert. Håll tummarna.

Joke of the day.

What did Mourinho say to Guardiola before the match?:
"Give me Five"

Matchen.

Det finns bara ett enda samtalsämne på kontoret i Torre Mapfre idag.

Barça Total – Cant del Barça

måndag 29 november 2010

5-0

Jesus, vilken match, vilken stämning, vilken fet j-kla höger rakt in i magen på José Mourinho. FC Barcelona fullkomligt krossade Real Madrid. En sådan förnedring.

Ljuvlig - fast lite väl hårdhänt - fotboll.

El Clásico statistik.

Stranden framför vårt hus kändes som Australien igår...


Värsta vågorna.

Surfarbabe.

Nedräkning.

Mindre än 3 timmar till matchstart.

Många vurpor blir det...

Barn och karriär.

Det senaste året har min 9-åring (som talar fyra språk flytande) pendlat mellan tre olika drömyrken. Först bestämde han sig för att jobba i kassan på en livsmedelsbutik. Helst Ica Maxi. För det är nästan hans namn. Han tyckte det verkade roligt att räkna pengar. Fast en dag bytte han yrkesmål. Då var det taxichaufför som gällde med argumentet att om man köper en TomTom som hittar vägen, så vore det ett enkelt jobb och det borde ju ändå vara målsättningen med yrkesarbete. Sedan en vecka tillbaka är det 4-års drömmen som gäller igen: fotbollsproffs.

Mitt låtsaskollektiv.

Är helt inne i svenska teveprogrammet "Så mycket bättre". Petra är het och big i Amerika. Petter är bäst. Lill-Babs är kärleksfull. Lasse är mysig. Di Leva känns skenhelig. Plura är skön. Och Christer tycker man synd om. Som Petter så på pricken uttryckte det: Sandelin är som en relik från 80-talet.

Fast det är ju bara på teve. Jag känner ingen av dem!

Kl. 21.00 gäller det!

El Clásico. Mycket viktig match.

Matchen sänds också direkt på bio!

Om Moses skrivit statusupdates.

Om Facebook funnits förr i världen...

Del 1.
Del 2.

Valet.

Det blev regeringsskifte i Katalonien. CiU med Artur Mas i spetsen övertog makten som PSU haft tidigare. Erik kommer säkert skriva klokt om valet. Annars är LaVanguardia bästa lokaltidningen om du vill uppdatera dig.

2000 .... och 2010

Klicka på bilden om du vill se hur mycket vi åldrats mellan själva bröllopet och 10-års jubileumet.

På årets bilder borde jag ha hållit i den identiska brudbuketten som Martina fixat till mig. Well well. Den vita klänningen som Lisa Wixell designat var inte helt olik min bröllopsklänning.

fredag 26 november 2010

Natti natti.

Verkar vara en sprillans låt på nya samlingsplattan...  Pink – F**kin' Perfect. Blicken uppåt. Sträck på ryggen. Andas djupt. Ha en skön fredag.

Nästan mina ord...

Vi hängde en stund på det lilla torget i Sant Cugat efter tandläkarbesöket. Max säger: Mamma, jag spelar bara tills det händer en olycka, ok?

När Folktandvården inte ringer och påminner.

Besök hos tandläkaren idag. Max har inte varit där sedan vi flyttade utomlands. Jag har helt glömt bort. 5 år sedan sist... Mycket dålig mor. Tack och lov inga hål. Pust.

Joan Laporta.

Det är val till det katalanska parlamentet nu på söndag. Erik sammanfattar bra.

Joan Laporta, fd. president i FC Barcelona, är en av politikens affischpojkar. Han har startat ett eget parti, Solidaritat Catalana (SI), som bl.a vill skapa ett självständigt Katalonien.

Jaget offline/online.

I samtal med andra pratade jag tidigare allra helst om mig själv. Min egen verklighet var den viktigaste - tyckte jag. Berättade om mina upplevelser, mina känslor, mina åsikter och hävdade mig. Inte jämt. Men helst.

Har märkt att jag faktiskt inte gör det i samma utsträckning längre. Är betydligt mer intresserad  av andra människor. Jag vet ju faktiskt redan vad jag själv gjort, sagt och tänkt. Men hur tänker hon eller han? Vad kan jag lära mig? Vad har hon varit med om? Hur tänkte han då? Vad är hennes drivkrafter? Hur hamnade han där? Vad är viktigast i hans liv? Hur gick hon vidare? Vad betyder kärlek för honom? Hur vågade hon det? När började känslan? Jag frågar alltid massor. Känner in. Vill veta. Lär känna. Lyssnar. Lär.

Tror att jag har min blogg att tacka för denna förändring. Här får jag ohämmat skrika, tycka, skryta, älta och bara prata om mig själv dagarna i ända. Det finns ingen hejd på Maria Agrellandet. Så offline finns inte det behovet på samma sätt. Jag är mätt på mig själv och kan vara rätt sympatisk i mötet med andra. Förutom att jag ställer 1000 frågor... 

Kära ni som orkar lyssna här på mitt egojag; Stort TACK. Ni gör mig till en bättre människa. Om vi ses offline så lovar jag att du också får prata lite ;-)

Fredag.

Strålande sol. Friska barn. Snälla vänner. Behövs egentligen inget mer. Nu till havet. Ska andas en stund.

Robyn...

torsdag 25 november 2010

Hon är ju bara så söt också.


Robyn spelade precis hos Jay Leno. Dessutom platta nummer 3 ute nu: Robyn – Body Talk pt.3 Och den samlade plattan: Robyn – Body Talk. Älska.

Bostadsjakt.

Ikväll har vi varit på husvisning här och här. Jag började gråta. Inser att mina knän gör för ont för att jag ska kunna bo i ett hus med trappor. Ju mer jag springer, cyklar och går nerför trappor desto ondare får jag. Smärtan kommer att öka till den dag jag dör. Förslitna leder. Vi tröstade oss med fin svensk middag. På Ikea.

Holiday.

Happy Thanksgiving. Vad firar man? Hur firar man? Ingen aning. Jo, jag har väl sett kalkonen på film och att jag vet att jag ska vara tacksam och visa tacksamhet. Men lite konstigt känns det att Max Amerikanska skola här i Barcelona är stängd i dagarna två.

Projekt klistra.

Bilderna är härmed framkallade. Nu dags att sätta in rätt bild i rätt bok: Teds födelsedagsalbum, gästboken och båtens loggbok.

Nyttigt att höra andras infallsvinklar på sin egen person.

Blev genuint förvånad häromdagen när min förra uppdragsgivare berättade att han alltid uppfattade mig som så otroligt säker och bestämd när jag säger något, vilket aldrig ger utrymme för förhandling. Jag som tycker att jag ofta velar och omsorgsfullt väger in andras åsikter...

Spelas mest just nu.

Petter har petat ner Robyn från förstaplatsen. Man kommer inte undan sin egen musiksmak. Det finns numera digitala bevis. Klicka på bilden om du vill veta vilka artister jag spelar mest på Spotify just nu.

To do in Stockholm.



Fotoutställning Pieter Ten Hoopen. Hornsgatan. Galleri Kontrast. December.

onsdag 24 november 2010

Helan går.

Maken bjöd på kött och rödtjut i afton. Men han vägrar hångla. Han har låst in sig på toaletten. Sedan en timme tillbaka. Han sitter där inne och fipplar med sin nya leksak. En Samsung Galaxy Tab. Påstår att den är bättre än en iPad. Jag är tveksam.

Dagens after work.

Inspekterar The Skating Club på C/ Roger de Flor. Isen ser bra ut.

Tre goda ting.

1. Jag har köpt en snygg hatt.
2. Mamma mår under omständigheterna bra och blir väl omhändertagen på sjukhuset. Hon lät mycket glad på telefonen.
3. Idag har jag sålt min första bild. Den ska publiceras i en bok som handlar om Sveriges ekoparker - på engelska.

Svisch svosch.

Jag har varit ovanligt effektiv på jobbet idag. Check. Check. Check. Är förvånad själv. Nu lunch.

Tackar och bockar.

Igår hade jag årsbästa på min blogg. Flest antal besökare. Över 600 på en dag. Ingen aning om varför. Ser ingen som länkat till mig. En vanlig dag är ni ungefär 400 som hälsar på. Denna blogg har lite drygt 10 000 unika besökare i månaden. Någon som vet varför jag toppade igår? Brukar du vanligtvis inte läsa min blogg? Hur hittade du mig nu? Kram.

Whatever.

Om/Vad andra snackar om mig/dig bakom min/din rygg - is none of my/your business.

Att släppa taget om det man ändå inte kan kontrollera är det bästa som finns.

tisdag 23 november 2010

23 november 2010. Bokslut.

Lilly Wood and The Prick – Hymn To My Invisble Friend.

Lunch med Mr Barceló.

Lunch med min tidigare uppdragsgivare Miquel Barceló. Många frågetecken utredda. Gick från mötet med lätta steg.

Signa upp som medlem i Barcelona International Network här.

Barnens skapelse.

Max har gjort en dödskalle i socker på Amerikanska skolan. Ted har gjort en trumma av en ballong på sin katalanska skola. Mamma dokumenterar stolt.

I mina tankar varje sekund.

Bli frisk snart älskade du. Jag hatar sjukdomar.

Fint.

Evas målningar.

Om själva bloggeriet.

Jag gillar att träffa människor som läser min blogg. Speciellt folk jag inte känner. Jag får nya infallsvinklar på min egen verklighet. På festen i lördags sa den ena att hon gillar mitt sätt att skriva, för jag sätter punkt och kommatecken på rätt ställen. Den andra sa att han verkligen inte vill figurera med bild på en blogg som beskriver hur jag plockar bort tre svarta hårstrån från hakan.

Agrell buss.

Familjeliv.

Jag gillar att bo med andra familjer. Få en inblick i hur livet är i vardagen. Man känner annars bara till sin egen. Besöker vänner när man är ditbjuden. Då är det festligt. Vardagslivet är så mycket mer intressant. Hur funkar det? Jag och min man bråkar högljutt var och varannan dag. Och kysser varandra varje dag. Det är passionerat. Jag vill ha det så. Vi har nära kontakt. Man duckar inte. Man är rakryggad. Kommunicerar. Det är liv.

Igår gick jag i taket för maken hade mage att påstå att det var mitt ansvar att boka flygbiljetterna i jul för han jobbar så mycket. Mitt fel att vi inte bokat förrän nu när priserna var så dyra. Mitt ansvar... säger han som sovit på ett hotellrum en vecka utan ansvar för varken matlagning eller barn. Sedan fick jag skäll för en annan grej också. Jag bad honom flyga och fara. På mer än ett sätt. Sedan diskussion om hur och varför tills han sa förlåt och det blev ett ihärdigt pusskalas. Han älskar att reta mig - och jag faller i fällan varje gång.

När vi gick och la oss sa jag; va härligt det är att du inte reser nu, vilken mysig kväll. Sedan kom vi på att vi faktiskt bråkat med rätt hårda ord några timmar tidigare och började skratta. Det är liksom vi när det är bra.

Jag gillar.

Att släppa taget. Vara rädd att man ska falla fritt, men känna att man faktiskt lyfter. Älskar frihetskänslan.

Just let go. 

Spansk bostadsannonsbild.

Piffa inför mäklarbilder... Do not exist.

Update boende.

Vår hyresvärd höjde hyran med 10 000 SEK förra året. Vi orkade inte flytta just då, men nu jäklar måste vi - innan vi blir bankrutt. Så varje dag letar vi nytt hem. Här och här. Vi är helfokuserade och vet vad vi vill. Ehhh.

Familjens dilemma: Jag vill inte pendla en evighet till jobbet. Maken vill bo nära naturen. Ja, och sedan vet vi ju inte om vi ska bo kvar i Barcelona eller flytta till Sverige. Ett sådant pluttigt beslut. Gnag gnag.

Hem ljuva hem 2.

Nu är julflyget äntligen bokat. Bra. Fast jag åker till Stockholm innan dess. Om ett par veckor. Några dagar bara. Om inte maken måste till Holland då.

måndag 22 november 2010

En vecka kvar.

Crackòvia.

Det katalanska humorgänget Crackòvia driver som vanligt med Real Madrid och Ronaldos fåfänga.

Lunch med Bernadette.

Inspirerande lunch med tyska Bernadette. Hon har jobbat i modebranschen i många år med stora namn och unga designers. Fast jag kan ingenting om den världen så vi pratar istället om hennes dokumentärfilmsprojekt där hon tillsammans med en filmare ska upp till en av Perus fattiga byar med barnkläder och skildra hur kineserna skövlar regnskogen. En av hennes nära vänner är shaman och han leder expeditionen, precis som förra gången.

Jag känner Bernadette genom Eva. Fast Bernadette känner folk i Stockholm också; bl.a. min vän Catrin och Patrik. Alltid en liten värld.

Shokos terrass. Jag står numera på stamgästlistan. Efter 6 år och otaliga luncher. 30 % rabatt på menyn. Bra.

söndag 21 november 2010

Min tupp.

Hur maken hade det i England? Jo, han hade bott billigt i alla fall. Det innebar dock att han hade hamnat på ett Bed & breakfast ställe som tydligen låg inne på ett mässområde där de ställde ut jordbruksprodukter. Övriga gäster på hotellet var amerikaner som talade högt, brett och detaljerat vid frukostbuffén om sina avelshöns.

El Caganer.


Katalanernas kiss- och bajshumor blommar upp i juletid. En caganer kan vara allt från en person med katalansk folkdräkt till en tomte, nunna, kändis eller politiker.

Denna bajsande jultomte (caganer) med en rejäl hög avföring står i shoppingcentret Mare Magnum i Barcelona.

Julfint...

Japp, mina barn har fortfarande t-thirt och shorts... näpp, icke sommarväder.

Bruce Gilden.


Så här jobbar en något mer aggressiv streetfotograf i NYC. Bruce Gilden är duktig. Tack för länken Hampus.

Dagen därpå.

Om ni är mot all förmodan vill se fler partybilder så finns det här. Nu ut i solen. Det är en strålande dag. X

Vi sjöng... Happy Birthday to you Lisa.

Blond birthday girl.

Lisa Wixell fyller år. Wig Party i Rodrigos fotostudio i Raval.

Tårta med 39 ljus.

Lisas man Rodrigo.

DJ:ar med strumpa på huvudet.

Peruken kliade men lösögonfransarna är kvar.

Miss Afro.

Dani & Nunu.

Min boxningstränare Dani och min tevekompis Nunu Roney.

Party.

Lady Gaga.

Det är tack vare Viktoria som jag känner Lisa.

Lisa & Omar.

Barcelonafruarna.

Martina, Nunu, Maija, Lisa, Leyla, Helena och jag.

Ingrid och Emil.

Min filmkompis Bruno med sin snygga tjej.

Rodrigo och jag.

Lady Blue.

Rodrigos söta unga kusin till vänster.

Födelsedagsbarnet.

Raval.

Roligt fest. Nu sova.

Mer bilder imorgon. Puss.

lördag 20 november 2010

Just nu.

Reklam på TV4 Play. Tittar på Så mycket bättre. Förra veckans avsnitt - innan det försvinner ikväll. Låter samtidigt mina nymålade röda naglar torka. Matchar håret och skorna. Hämtade upp maken på flygplatsen tidigare i eftermiddag. Han spelar just nu fotboll i Diagonal Mar parken med grabbarna.

Oj, nu sjunger de igen på datorn här... Lill-Babs låtar. Byter fönster.

Någon vill visst använda en av mina bilder i en film.

Om du är intresserad: Bilden Another Maria.

Hugo Agrell

Farmors farfar skapad av farmors farmor. Bysten stod tidigare i huvudkontorets entré på familjeföretaget Addo. På den gamla goda tiden. Idag lever han vidare i vår vardag. Han får vara med på alla fester.

Max heter Hugo i andranamn efter honom.