Nu vågar jag erkänna. Var osäker på om jag skulle kunna älska ett till barn lika mycket som min första. Trodde inte det gick. Att jag skulle behöva låtsas.
Men det är något magiskt. Kärleken bara finns där. Helt naturligt. Wow, som jag älskar denna lilla nya fantastiska varelse. Känslorna kommer direkt. I samma sekund som han föds.
måndag 6 november 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jaaa, grattis, äntligen! Massor av kramar till hela familjen. Det var då det sötaste lilla knyttet. Made in Sydney?
Pusss Linda, Henrik, Hillevi.
jättesöt och grattis till er alla. Fotot är jättefint så passa på att förstora det...
Grattis!!
Skönt att läsa sånt här. Ger mig tillförsikt. Inför vad som väntar mig, om en månad.
För just nu är jag livrädd. Världens näst räddaste man...
Skicka en kommentar