Springer runt som en råtta i bur.

För övrigt längtar jag ihjäl mig efter Daniel, min PT. Måtte han komma tillbaka från Ibiza snart. Min kropp har blivit deg o hjärnan är paj. Stress har ingen annan utväg än som svett. Jag måste träna!

Min stora kille.

Verkligheten.

Nu ska vi ner till poolen igen. Max har en kompis här, Julian, en ny svensk kompis som bor i Barcelona. För några dagar sedan bodde Max judiska vän Raz hos oss en natt och dagen innan sov Max hos sin kompis Joon-Ho från Sydkorea som går på katolsk gudstjänst varje söndag. Samtalsämnena varierar mellan fotboll, hajar, Zlatan, barnaga, Nintendo, skolan och sommarlov. Max växlar mellan svenska, spanska och engelska och jag lyssnar och lär.

Medioker.

Jag är inte jättebra på någonting alls. Däremot kan jag lite grand av varje. Idag skulle jag vilja vara toppen på åtminstone en enda sak. Sitta uppe i skyn och gotta mig. Enda fördelen med att inte vara superbra på något speciellt är att man slipper avundsjuka.

Man blir ju bara avundsjuk på dem som är bättre. De som man vill ska falla ner från sin pedistal-position. Jag tror det är därför många inte ens försöker sträva. Av rädsla för att inte lyckas. Av bekvämlighet. Vad ska folk tycka... vem tror hon att hon är? Om man nu inte är Carolina Klüft by nature. Fast t.o.m. hon är inte alltid bäst - längre. Sedan är ju fallet desto hårdare den dagen man inte längre befinner sig på toppen. Man har fått smaka på seger och ramlar sedan ner. Och då snackas det förstås ännu mer.

Jag skulle ändå vilja bli bäst på något. Åtminstone riktigt bra. Fast jag vet inte riktigt på vad. Höjdhopp kanske? Saxar man i VM?

The natural look.

The natural look., originally uploaded by Maria Agrell.

4 breasts walking.

Inför höstterminen.

Med 30 grader på termometern känns det inte riktigt höstigt här i Barcelona. Fast lite nystart blir det ändå. Jag har anmält mig till två kortkurser. En i Barcelona och en annan i Stockholm. Fast i olika ämnen. Den ena i september, den andra i oktober. Det blir mest praktiska övningar och i bägge fallen tar jag ett rejält kliv ut ur min bekvämlighetszon. Jag kommer definitivt att vara sämst i klassen. I båda ämnena. Det ser jag fram emot. Jag ska tvinga mig till utveckling.

Mitt rykte.

Herregud, att jag inte tänker på min image? Jag måste verkligen ut från partyfacket nu och bli en seriös yrkeskvinna och medveten världsmedborgare. Kan vi prata om Gazaremsan istället? Så här kan jag bara inte fortsätta nu när jag åtminstone på papperet på allvar kommit in i medelåldern. Så vad säger ni? Blir det fred någon gång i Mellanöstern eller? Är allt USA:s fel? Ska jag ringa Obama och be honom styra upp situationen snäppet bättre?

Tack för visat intresse.

Jag har haft besöksrekord på bloggen de senaste dygnen i antalet återkommande unika besökare, sk. stammisar. Förmodligen är det partybilderna som drar? Hur ska jag kunna matcha det framöver. Jag har inte 40-års fest förrän i slutet av nästa år. Innan dess blir det vardag gott folk... F-n också. Både för mig och för er läsare som får inlägg om bråkiga barn och kliande ögon.

Håll ut, om drygt ett år blir det glammigt igen! Till dess, här finns några fler bilder från The LOVE weekend.

Nattuggla.

Jag funderar på om jag är trött. Jag borde vara det. Åtminstone kommer jag att vara det imorgon bitti när ungarna hoppar i sängen.

Efteråt.

Tittar på bilderna från helgen. Det ser ju riktigt roligt ut. Jag längtar tillbaka. Just nu sitter jag mest och kliar i mina ögon. Vad är det för fel? Undras om mina ögon surar över AC:n.

Dagens fundering.

Min äldsta son frågar mig: "Har du eller Zlatan störst näsa?" Jag svarar: vad tror du och får till svar: "Ja, han har kanske längre, men din står ut mer".

P.S. Här snackar Johanna G i TV4 om Zlatan.

Heja Johanna 2!

Inte vet jag, men ser det inte ut som att Zlatan spanar in min polare Johanna F?

P.S. Ja, jag känner två sportjournalister som heter Johanna.

Still going strong.

18 år tillsammans. Fast jag levde ju 20 år innan vi träffades, så man kan säga att jag varit singel största livet av livet och det är fortfarande min mentala status. Jag jag jag. Fantastiskt mantra.

Så här såg min to-do-list inför festen ut.

Fick ett blombud idag...

Leyla tackar för festen. Så otroligt elegant.

Sommarlovet fortsätter...

Ted börjar inte i skolan förrän den 7 september. Max några dagar tidigare. Vad ska vi hitta på fram till dess tro? Städa vårt partynäste som tidigare var ett hem? Byta ut groggvirket mot mat i kylen? Just nu har jag satt barnen framför trash-teve. De är hungriga fast bråkar inte ännu. Den här dagen känns utmanande.

Fotboll.

Jag tycker det är tråkigt att Zlatan lämnar Barcelona. Rea på flygplatsen idag...

Tack för all hjälp Age!

Soft söndag med lunch på seglarklubben. Henriks bror Age, Max, Henrik, Catrin, Patrik och Benjamin som får åka skateramp i barnvagnen.

Ni hade inte behövt.... fast stort TACK.

Ung kärlek.

Svärmor och svärfar hade en bild på sitt paket. Tydligen hade vi hånglat mitt framför deras kamera för hundra år sedan...

Därför gör jag en höna av en fjäder.

Har man något att fira - så ska man fira! När det gäller äktenskap finns ju inga garantier för framtiden. Om ett år kanske jag blir dumpad för en yngre skönhet - och då var det ju extra bra att vi hade roligt så länge äktenskapet varade.

Jag gillar minnesmärken i livet. Ibland har man turen att få spontana sanna stunder med människor som betyder något.. Fast andra gånger måste man själv skapa sina viktiga händelser. Man kan ju tycka att jag gör en stor sak av ett privat jubileum.

Genom att skapa denna fest får livet en höjdpunkt jag minns och för mig är det högsta vinsten att skapa gemensamma minnen med andra. Då är man fler som delar samma röda livstråd. Om så bara för en helg. Minnena lever kvar. I var och en som var med.

Puss.

Under täcket.

Känns bra. Mycket bra. Jag har lite ont i fötterna bara. Har hoppat på dansgolvet. Ska strax sova. Tack familj. Tack vänner. Tack kärleken.

Sushi for dinner.

Vogue - las chicas on the dancefloor.

Leyla, Eva, jag, Maija, Johanna och Martina. 

Gästboken.

Alex med sin vackra kvinna Anne skriver några rader. Vi har faktiskt fört dem samman kan man säga.

P.S. Som ni ser, soffan hann bli klar tid...

Patrik, Fredrik, Jenny och Kalle.

Bernadette.

Tack.

Tack Henriks bror Age, festen stora hjälte som kom ner och fixade party! Tack till Sara. Tack till Cornelia. Tack till sushikocken.

Lisa, jag, Kristin & Cecilia.

Hoppas på många trevliga biokvällar i höst med mina sköna tjejer... Det är så många som flyttar ifrån Barcelona att vi som bor kvar verkligen måste ta vara på varandra.

Fiesta.

Undras hur mycket folk som kan stå ute på terrassen innan det blir som i Gevalia-reklamen och vi alla hamnar en våning ner?

Henrik sliter hårt i baren på terrassen.

50 törstiga gäster måste få sitt.

Eva, Omar & Salomon.

Kristin, Johanna & Henrik.

Heja Johanna.

Idag har jag fått första hands information om Zlatan och hans flytt till Milan. Johanna har bästa fotbollskollen - och idag har hon varit bara MIN! 

La playa - fest nr 2.

Björn & Bibi, Henrik & jag, Omar & Eva, Lisa & Rodrigo, Agneta & Jonas, Elin & Erik, Patrik & Catrin, Salomon & Martina, Kristin, Agnes & Staffan, Johanna och alla barnen.

Erik.

Volleybollmatch.

Rodrigo.

Två toppentjejer.

Martina - inte bara för att du kom på den strålande idéen och faktiskt köpte mig min brudbukett, 10 år senare. Lisa - inte bara för att jag älskar dina klänningar som gjort mig fin hela helgen - utan också för att ni båda är så roliga vänner.

Efter lunch tält och bira på playan.

Catrin.

En bloggsnabbis.

Om drygt en timme kommer gästerna hem till oss. Ska städa undan det sista och bygga baren på terrassen. Ungarna har fått i sig käk och är på väg till sitt hotellrum med Cornelia. Jag lägger snabbt upp några bilder från playan. Dum prioritering förstås. Jag borde föna håret istället, men skit samma. En blogg måste vara nu på en gång för att vara intressant. Tycker jag. Puss och hej. 

Platja de Viladecans.

Vi blev 40 gäster på lunchen. Nästan 10 barn. Mysigt. 

Agnes & Staffan.

Landade i Girona imorse och hann precis med vår hyrda Canals-buss till playan.

Barnen fick också gå på beachparty.

Hej Ted. 

Fick min brudbukett i present!!!!

Martina har tydligen Facebook-mailat med min pappa för att få reda på exakt hur min brudbukett såg ut... är inte det fantastiskt rart? Se vilka vackra kallor.

36 grader.

Mot stranden... BBQ lunch strax söder om Barcelona med vänner som flygit hit från Sverige och våra kompisar i Barcelona. 

Ignorerar mina kliande ögon. Ignorerar svullen mage. Ignorerar min onda hals. Nu ska jag bara njuta. 

Cava mingel i Torre Mapfre - fest 1 av 3.

Naturligtvis obligatorisk gruppbild. Henrik & jag, Erik & Elin, Marta & Michael, Bibi & Björn, Patrik & Catrin, Charlie & Kristin, Bernadette, Simon och Johanna.

Bröllopsalbum från 2000.

Ja, såklart hade jag med våra bröllopsalbum från Marstrand 2000. Patrik och Catrin var med på vårt bröllop och ikväll fick Bernadette se hur vi såg ut på den tiden. Som nu - fast mindre rynkor. 

Charlie & Johanna.

Gemensam nämnare: Kristin (icke med på bild): Johannas kompis/Charlies kvinna.

Djungelapan alltid på språng.

Min drop-in frisör hade varit med förr...

Klockan 18.00 kom jag till shoppingcentret efter att krypit på golvet och skurat. Gick direkt till en frisörsalong. De hade tid om en halvtimme. Bra. Under tiden sprang jag till en sminkaffär och köpte nagellack. I väntrummet hos frisören målade jag tånaglarna. Har man bråttom, så hinner man inte vara elegant...

Halv sju fick jag tid och frågade hur snabbt hon kan styra upp riset... på 30 minuter hann frisören tvätta mitt hår, klippa det och föna. Bra jobbat.

Sedan sprang jag hem, in i duschen, på med klänning och mascara. Max 15 minuter hemma, halv åtta med maken i taxi för att duka upp och fixa musik innan vännerna kom. 

En riktigt skön kväll. Hann prata ordentligt med alla. Glad i kroppen.

God natt. 

Benjamin är yngsta gästen.

Min kompis Catrin från Stockholm känner min tyska kompis Bernadette i Barcelona sedan långt innan mig. Alltid en liten värld.

Bibi är bildberedd - bra egenskap.

Fredag. 20.00 Cava. Torre Mapfre. 

Sommar.

40 grader. Hot hot hot. AC är dagens bästa vän. 

Städredo.

Nu har jag ångest-at av mig lite på bloggen. Nu ska jag ta tag i saker. Discomusik på högsta volym. Sopen i handen. Nu ska det röjas. Manikyr får jag fixa i nästa liv.

Dagens matematik.

Minus: Hemmet är fult. Jag är ful. Jag bloggar istället för att städa. Jag har glömt vad jag ska fixa. Jag har panik.

Plus: Ska träffa många människor jag tycker om i helgen. Vår klippa Cornelia har anlänt från Ibiza. Jag har kreditkort. Min kille är snygg, snäll och världens bästa festfixare. Jag älskar party; särskilt mina egna där jag känner alla - och i helgen blir det 3!

Soffan är väl fin just nu?

Imorgon har 61 gäster sagt att de kommer. Var ska de sitta tro? Halva soffan hänger på tork. Nä, det blir dansgolvet. Det bestämmer vi.

Några timmar senare...

Jag står här och klistrar in bilder i min 9-åriga sons födelsedagsalbum. Helt irrelevant och värdelös prioritering, jag vet. Jag funkar så. När jag blir nervös, gör jag oviktiga saker. En flyktmanöver för att finna lugnet inombords, medan hemmet ser ut som 7 svåra år. Hela soffan är upp och ned. Vi tvättar för första gången på 5 år samtliga kuddöverdrag. Innan festen. Men jag lyckas inte få på dem igen. Det ser ut att bli en sofflös fest. Jag är inte gravid i alla fall. Det märker jag tydligt just nu. Det känns som inälvorna forsar ur mig (äckligt för killar jag vet, men tjejer ni är med mig va?) Det blir tydligen en sexfri kärlekshelg.

Fast hotell är bokat. Till barnen och barnflickan. Seså, ut ur huset. Mamma och pappa ska ha fest. Heja medelåldern!

18 år - 18 rosor.

Min kille är toppen.

Status inför fest.

Vaknade precis av att Henrik väckte mig. Han stod svettig vid sängkanten. Tydligen hade han klivit upp klockan 6.00, tagit bilen upp till skogen och cyklat till en mil på berget. Helt rusig av adrenalin sa han: Nu Maria fixar vi fest!

Jag ligger kvar i sängen, uppsvullen kring ögonen av allergi... kanske tål jag inte de 18 röda rosorna som Henrik köpte till mig igår. Är också svettig, men bara morgonofräsch. Är helt seg i kroppen, mina röda dagar har börjat. Min frisör är i Sverige och jag ser ut som bajs i håret, blont bajs. Min uppgift är att styra upp hemmet och här ser det ut som om en bomb slagit ner. Min energinivå är som mina barns Nintendo efter en regnig dag. Ja, ni fattar. Jag är inte riktigt on top on things. Yet.

Jag måste har ett gäng kaffekoppar för att överhuvudtaget få rumpan ur sängen...+ allergitablett... + Ipren för m-värken. Sen så... börjar helgens partaj. Ikväll Cava på kontoret i Torre Mapfre.

Nu ska vi göra Spotify playlists. Henrik ropar från köket: ABBA får inte spelas en enda gång! Fajten har börjat. Maken gillar snabb musik som man spelar på klubbar nu för tiden. Min dansmusik är daterad en decennium tidigare. Eller 2. Eller 3. Eller förresten, OMG 4! Heja disco.

10 år sedan...

Vårt bröllop på Marstrand 26 augusti 2000. Blev buren av mina killkompisar till kyrkan. Bra överraskning! Går med pappa Tomas in till kyrkan där Henrik och hans marsalkar Nicolas och Lars väntar. Våra systrar Frida och Christina är tärnor. Anna sjunger i kyrkan, Kiki läser en dikt, Claes spelar cello, min bror Mats har tonsatt en dikt. Tack. Efter vigseln skålar vi i champagne på två olika båtar. Henrik och jag hoppar emellan. 4 av vykorten som gästerna skickade upp med guldballongerna kom fram.

Vår bröllopsdag är den tredje bästa dagen i mitt liv. De två lyckligaste är de dagar våra söner föds.

Tack Henrik. Tack familj. Tack vänner.

Lagom-lagen.

Ja ja ja. Jag fattar själv. Vi firar oss panka. Den här helgen blir livspeaken; den ultimata Kärleksfesten innan den definitiva lågkonjunkturen, otrohetsaffärerna, fulheten, sjukdomar, arbetslöshet och skilsmässan med livslång ensamhet i fattigdom till ålderdom och död som slutlig konsekvens.

Just bara därför är det ju lika bra att gasa på och glädjas innan det är försent.

Två dagar kvar.

Sushikocken redo. Vår gamla barnflicka Cornelias flygbiljett från Ibiza bokad. BBQ fixad. Buss beställd. Budgeten har redan spårat ur.

Nu återstår 17 to-do.

Nu är det bara jag kvar.

Max.

Ted.

Om att försöka få någonting gjort med barnen hemma...

Medan jag lagade mat idag (kors i taket!) så passade lillen på att lägga in alla nytvättade torkade rena kläder i tvättmaskinen och hälla in vatten.

Ett steg framåt, två steg bakåt. Bara att börja om från början.

Del 2 av 3.

Jag fattar att det är astråkigt att läsa om en fest - om man ändå inte är ska gå. Förutom Victoria & Daniels bröllop förstås. Jag älskade att se allt. Men det är ju inte riktigt samma sak som ett 10-års jubileum med ett okänt medelålders Svensson-par... Ändå, kan jag inte låta bli att dela med mig. Och några av er kommer ju!

Just nu sitter jag och försöker rådda ihop helgens partaj... Det blir 3 happenings som vi arrangerar under helgen med start fredag kväll och avslutning söndag morgon.

Om du bor i Barcelona så haka på del 2 av 3. Vi har beachparty lördag eftermiddag här! Platja Filipines i Viladecans. Idag bestämde vi vad som ska grillas, vilken sangria vi vill dricka och hur borden ska dukas. Lite i sista minuten, men det är som det ska vara när det blir bra! Spontant I like. Vi tar också med eget partytält, is och Cava till desserten...

Kärt återseende.

Back on track. Äntligen Skype samtal med min franska vän Eva igen efter ett långt sommaruppehåll.

Dagsform.

PMS.
Nackdelar: Lättirriterad, putig mage, oroligt sinne, ful och uppjagad.
Fördel: Stora fasta bröst.

Om några dagar...

Inbjudan till helgens kärleksfest.

Duns.

Nu jag har 4 dagar på mig att fixa allt inför vår kärleksfest. Ingen panik. Ingen panik. Jo, lite panik. Heja heja.

BMW.

Stort tack till farmor och farfar som låtit oss låna deras bil hela sommaren.

Barcelona.

Tack Sverige. Tack alla för allt. Nu är jag hemma igen. I mitt vanliga hem.

Sista natten.

Ikväll har vi haft några vänner på middag. Druckit Dagens och grillat entrecote (se bild). Jag var nog rätt tråkig och inte särskilt spirituell. Tror min kropp och sinne är en smula sliten. Kanske kan det bero på att vi drog till Café Opera på efterfest igår natt. Jag och Jockes alla polare dansade som tokar on the dancefloor. 40-åringar på grönbete. Men faktum är att Caféet var rätt out of date. Man inser att man inte är på stans hottaste place när vi gamlingar känner oss coolast på stället. (Naturligtvis är jag helt objektiv nu.)

Tack Agnes & Staffan, Jon-Karl & Helena, Jacob & Sara för att ni kom ut till oss i Skälby ikväll. Nästa gång lovar jag att vara roligare! Kram.

Ja må han leva...

Överraskningsfest för Jocke, fredagen den 20 augusti på Skeppsholmen.

Bästa frun Patsy har fixat överraskningsfesten för sin man Jocke som fyllt 40 år.

Patricia & Kalle.