lördag 30 juli 2011

Grannhuset har houseparty.

Lisa & Rodrigo kom spontant över med sina barn och grillade ikväll. I Barcelona bor vi rätt nära varandra, här i Skåne ännu närmare, inte ens en kilometer. Rodrigo är min främsta fotograf-påhejare och har hjälpt mig med urvalet ikväll. Han röstar för tre olika bildserier med varsitt gemensamt tema.

Nu duggregnar det och alla vi fyra ska sova i tältet. Lägger mig med skräckblandad förtjusning. Det blir min tältpremiär. Till tonerna av partyt i huset intill. Femtio kids i 25-års åldern öser fett. Schysst beat. God natt.

Kidsen har poolpartaj.

Silas, Tandi, Ted, krokodil, Emil och Rodrigo.

Västkusten.

Vi skulle ha grillat hos Malin & Ramon i Bovallstrand idag och också träffat min broder och hans familj i Göteborg i helgen. Fast vi ombestämde oss. Ibland hinner man inte allt man vill. Vi siktar på att åka dit om några veckor istället.

Bråkpaus.

Jag brukar bli fly förbannad på min man minst en gång om dagen. Till vardags. Det hatar han. Såklart. Han tycker att jag överreagerar för småsaker. Det gör jag naturligtvis inte... Fast i semestertider är stressen borta. Och jag blir inte arg. Det tycker barnen är toppen. Å maken med. Å jag med. Hurra för semester!

Skanör.

Klockan var närmare midnatt när vi ätit upp hälleflundran på Rögeriet och satt och lyssnade på Olof Wretlings sommarprogram i bilen parkerad vid ett mörkt tyst hav. Skrattade högt. Klungan är mina nya idoler.

P.S. Parkeringsplats vid havet mitt i mörkret = barnfria vuxna leker tonåringar fast hånglar till P1 istället för dunkadunkamusik.

Lyssna: Sommar i P1 med Olof Wretling

Tandi och Silas.

Fyra kusiner och vi vuxna firar syssling Silas som fyller 6 år.

Hemmagjord kexchoklad.


Tandi har designat olika godisomslag exklusivt till varje barnkalasbarn och tillverkat egen sockerfri kexchoklad och lagt i. Ambitiöst och snyggt.

fredag 29 juli 2011

Urvalsprocess.

Håller på att välja ut mina 5 bästa gatubilder. Tyck gärna till. Jag har rätt många bilder på Flickr och en drös här på bloggen förstås. Tack för hjälpen.

tisdag 26 juli 2011

Första Sverige-semester-lunchen.

Hemma i Skåne.

Sollidenvägen.

Står vid bardisken i Agrells släkthus här nere i Skåne. Här skålade jag för första gången med Henriks morfar och mormor för nästan 20 år sedan. De lever inte längre. Fast vi andra är kvar och inredningen är densamma. Varenda detalj är kvar sedan 1960-talet. I natt är vi 14 personer som sover här: farfar Björn, farmor Bibi, hennes syster Carin och bror Ulf med fru Eunice och deras dotter/Henriks kusin Tandi, hennes son Silas, min svåger Age och hans barn/kusinerna Selma och Ludvig. Och så vi Henrik, jag, Ted & Max. Alltid lika trevligt.

Fast jag sitter på nålar. Hann inte ansöka om CME-credits till en radiologiutbildning vi arrangerar i höst. Maken är också min kollega och ligger på och tjatar om varför jag inte gjort det som är mitt jobb på mitt jobb... Så jag borde gå igenom denna checklista ikväll och skriva ansökan.

The tält.

Här ska maken prompt sova inatt.

Ljunghusen.

Jag tittar på den skånska överklassen som cyklar med golfklubborna på rull. Mina barn badar i poolen med sina kusiner. Maken har satt upp sitt älskade tält i trädgården och ska sova där i natt. Vi är alltså framme i Sverige.

Puttgarden-Rödby

måndag 25 juli 2011

Ikeas restaurangavdelning i staden Kassel.

Glammigt längs Autobahn.

Stannat för lunch. Ikea i Kassel. Köttbullar och lax. Säkra kort. Hör några barn skrika från lekhörnan. Det är nog mina. Tar en bok och låtsats inte höra. De leker av sig trärumpan. Själv har jag gjort situps och armhävningar på asfalt, parkeringen i Frankfurt. Måste hålla igång kroppsfunktionerna.

Kisspaus Autobahn.

Frankfurt.

Bilen krånglar. Instrumentbrädelampor lyser. Blinkers etc ur funktion. Trots tredagarsgenomgång och årsservice av bil på verkstad innan avfärd. Däcken är nya och bromsarna också. Vi fokuserar på det som är positivt. Hotell natt nummer 2 bra. Ognälliga barn. Tält ouppackat.

söndag 24 juli 2011

Saint Etienne.

Första natten kör vi till halv fyra på morgonen. Då tar vi in på motell i fransk stad. Bättre än tält i Tyskland. Sovit till nu. Lyssnar till Amy Winehouse. Blott 27 år. Lilla begåvade flicka med magisk röst som bara inte klarade av livet. Delar mina tankar mellan henne, massmördaren Anders och hans oskyldiga offer och drabbade anhöriga i Norge. Vilken sorglig helg.

lördag 23 juli 2011

Det lilla livet.

Hej då huset. Nu får några andra ta hand om dig tills vi kommer hem igen. Fast jag tänker mer på Norge än den stundande semestern. Vilken fruktansvärd tragedi. 84 ungdomar. Fasansfullt. Att tälta i regnigt kallt Tyskland ska bli en ynnest.

fredag 22 juli 2011

Norge.

Vad är det som händer? Och varför? Ofattbart. Bomb i regeringsbyggnaden. Falsk polis som skjuter ungdomar. Oklart hur många döda. Sitter klistrad framför nyheterna.

Följer utvecklingen via norsk media, som sänder presskonferens direkt från polishuset i Oslo.

Dan före dopparedan.

Folk ska bo i huset när vi är borta. Så förutom att packa, så måste jag styra upp hemmet ordentligt. Fast först skjutsa Patsy till tåget. De ska vidare ner till Alicante. Vi har haft sköna tajta tjejdagar. Med vissa inslag av barn-tjat/ gnäll/bråk/ mys/pussande... Imorgon är det tänkt att familjen Agrell ska inleda the roadtrip genom Europa. Blir intressant. Eventuellt helt offline. I så fall återkommer jag när vi är framme i Skåne.

I agendan.

Jag har tyvärr en liten hög jobb som jag måste ta itu med i sommar, men förutom det, så har jag bara nöjen, vila, familjesamkväm och kompisträffar framför mig i vad som känns som en oändlig tid. Nästa hållpunkt är 5 september. Den dagen börjar Max i skolan och Ted ska på tennisläger på Can Mèlich från morgon till kväll, eftersom hans skola inte startar förrän en vecka senare.

Fräulein Führer.

Jag är den perfekta killmamman. Om jag får säga det själv. Och ja, det sa jag visst. Tänk vad bra med en blogg. Man får plats att bara vräka ut sig och skryta hejvilt utan att nästan någon säger emot. Hur som helst. Patsy har åkt iväg och fixat en grej. Hon tog sin dotter med sig. Jag vet inte hur man gör med döttrar. Småkillar däremot har jag full koll på. Styr dem med järnhand. Noel har plockat fram tallrikar. Max har dukat bestick. Ted kastrullunderlägg och Max har ställt fram glasen. Nu ska big mama jama* servera lunch.

*Eh, förresten, var inte hon porrstjärna? Vi tar Adolfs potentiella fru då istället.

Det syns kanske inte, men den här mannen försökte stöta på mig när jag gick min dagliga strandpromenad.

#Blivande samtalsämne på äktenskapsrådgivningen postsemester.

När man bor i Spanien blir man bortskämd. Vi har sol och värme nästan jämt. Känner viss oro inför den stundande semestern som efter makens påtryckningar inleds med tältcamping i Deutschland. Vara nära naturen. Grilla över öppen eld. Etc. Tanken är möjligtvis god. Första stopp blir München. Där ska det tydligen vara 12 grader och regn.

Spontanpåhälsning.

Malin & Ramon kom förbi. Med sina döttrar Agnes & Nora. Senast vi sågs firade vi nyårsafton i Andorra. De bor i vanliga fall i Göteborg. 20 minuter från samtal till knack på dörr. De hade hyrt hus nere vid Tarragona och skulle vidare upp till Ramons mamma i Mataró. Hann shoppa melon och muffins. Gillar när folk dyker upp bara så där. Helt spontant. Om en vecka ska vi träffas i Bovallsstrand på Västkusten.

torsdag 21 juli 2011

Ted, okänd och Bianca.

5 barn. 2 mammor. Ett stort tivoli.

Det här är Patsy och vår klunga med barn. Idag har vi örnögontränat på tivoli Tibidabo. Vi delade upp oss. Jag tog småttingarna och åkte tåg. Jag vågar ändå inget läskigt. Den vuxna och stora barnen hade åkt upp och ner.

Vi övar traditionella könsroller.

Ted & Bianca vuxentränar. Mannen kör. Tjejen är gulligt bihang.

Min Patricia.

Innan man får barn...

Strandsnusk.

Våra barn.

Patsy passar på att ta en kaffe i lugn och ro typ 5 minuter - och här står jag och är barnvakt. Ted och Max ser ovanligt lugna ut, eller hur? Iakttagande. Elliot, Noel och Bianca är inga mesar. De vet hur man röjer. Det här är det perfekta barnredskapet. Gör lagom ont när barnen ramlar, det känns och blöder ibland lite, men inte så allvarligt att vi föräldrar behöver köra skadade ungar till sjukhus.

Elliot.

Noel.

tisdag 19 juli 2011

Fokus i slutspurten.

Sitter på kontoret i Torre Mapfre. Betar av högarna. Sista arbetsdagen innan min 4 veckors semester börjar. Precis nu landar Patsy och barnen från Stockholm uppe i Girona. Det blir en bra start. Måste rappa mig hemåt. Grillat och rosé står på menyn.

I brittisk press.

Det brittiska magasinet Monocles maj nummer hade ett serie artiklar om Barcelona och skrev bl.a. om FC Barcelona och Telemedicine Clinic. Dr Henrik Agrell är intervjuad. Kul!

Klicka på mittenbilden för att läsa.

måndag 18 juli 2011

På Sveriges Radio P1.

Den här veckan har jag pratat konsumentfrågor i Spanien på Sveriges Radios program Plånboken i P1. Min ståndpunkt var att konsumenten inte litar på företagen - och att företagen inte litar på sina kunder. Dessutom ojar jag en stund om min noja över att det inte går att hitta sockerfria produkter - ens till barn.

Ömsesidigt misstroende
Konsumentreglerna är ett av dom områden inom EU där integrationen mellan ländernas lagar kommit längst. Fast i praktiken är det ändå stor skillnad i hur det fungerar i dom olika länderna. Dom konsumenter vi talat med i Spanien menar att misstroendet är ömsesidigt. Konsumenterna litar inte på företagen, och företagen litar inte på konsumenterna. 

Här kan du lyssna på det 7.47 minuters långa inslaget:

Lyssna: Konsumentmakt i Spanien

söndag 17 juli 2011

Live show barnkalas.

Familjen Agrell är ute och finåker.

Jag förstår, det är lite tacky, over the top. Man ska hålla i de små besparingarna man har. Men ändå, att bränna en timme i limo är billigare än ett nytt Nintendo, så vi vräker på bara för att få se barnen glada.

10 års present.

Min son vill inte ha saker i present. Han önskar sig upplevelser. Och i flera år har han drömt om att åka limousine. Och vad gör inte en mor och en far för sitt barn?

Vi är alltid väldigt noga med säkerhet i bilen...

Limo-fiesta.

Glammig resa till Camp Nou.

Camp Nou off-season.

Gräsmattan fixas.

Översättning av Barça-sången.

Omklädningsrummet.

Kommentar: Mä, vilket olyxigt omklädningsrum Messi har...

Jag hittade icke Dani Alves, men däremot några stiliga sjömän i spelargången.

Här går vanligtvis FC Barcelonas spelare när det är tid för match... Och för att fira Max födelsedag gick vi också genom spelargången ner på fotbollsplanen.

Här brukar Pep stå och peppa.

Planen ser mindre ut på dagen.

lördag 16 juli 2011

Tågtårta.

Idag har vi firat Max som fyllt 10 år, men vi hann också med att gratulera Sian och Peps son Lorenzo som fyller 3 år.