Tidigare talade jag sällan om döden. Numera gör jag det nästan varje dag. En kille som närmar sig 6 år ställer alla de där jobbiga frågorna:
- När ska du dö mamma?
- Vad händer när man är död?
- Hur ledsen skulle du bli om jag dör?
- Gör det ont att dö?
Och jag måste verkligen tänka efter ordentligt varje gång när jag ska svara.
Jag vet inte när jag ska dö. Jag hoppas att jag lever tills jag blir 100 år. Och ingen vet vad som händer när man är död. Vissa tror att man kommer till himlen, andra tror att man föds igen och några tror att man bara försvinner.
- Vad tror du?
Ja, du, svår fråga, jag vet inte. Men jag tror att jag kommer att finnas kvar på något sätt, men att jag blir osynlig och svävar omkring och så länge det finns människor som tänker på mig och minns att jag funnits så lever jag kvar.
Och jag kommer nog att le och tänka på dig, Ted och pappa varje dag, för jag tror inte att all kärlek kommer att försvinna i alla fall.
söndag 15 april 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Min dotter som fyller 6 år i augusti frågar också massor om döden. I veckan dog en mamma till en pojke på hennes dagis helt oväntat. Så senaste dagarna har jag verkligen blivit bombaderad med såna frågor. Inte lätt att svara på.
Oj, vad oerhört jobbigt med pojkens mor.
När vi bodde i Sverige så var det en av dagisflickorna som inte kom hem efter julsemestern i Thailand. Pappan kom hem själv med lillebror. Mamma och dotter försvann i tsunamin. Vidrigt.
Hur hanterar barnen och personalen det?
P.S. Våra barn är nästan jämngamla. Max fyller 6 år i mitten av juli.
Min lilla brorson fyra och ett halvt år, frågade min bror som hade cancer, "pappa ska du dö"? Det hoppas jag verkligen att jag inte gör svarade min bror. Men han dog. Ett halvår senare blev den lille pojken intervjuad i "Korta barn" just om döden och det var på en kyrkogård. Den lille strök sig om pannan som var kallsvettig och höll masken. Tyckte att man skulle gräva upp gravstenarna och göra ett konstverk av dem. Sen avslutade han med orden, om man har väldigt ont, så kanske det är skönt att dö. SVT:s reporter visste inte att hans pappa just dött. Jag har videon kvar. Vi på Fädernegården har försökt vara stand in så mycket vi någonsin kunnat.
Tufft.
Skicka en kommentar