Det finns vissa saker som jag noterar men inte riktigt intresserar mig för här nere. Jag bara suckar och tänker; åh så katalanskt.
Vid flera högtider har jag sett att man byggt mänskliga torn. Speciellt i Sitges. Jag förstår inte riktigt vad som skulle vara så roligt med det, men läser i SvD om hur och varför denna tradition uppkommit etc.
Om någon som läser min blogg inte bara är intresserad av mig och min familj, utan faktiskt vill få lite koll på Barcelona och Katalonien, så hittar ni artikeln här.
Andra typiska katalanska happenings är exempelvis kortväxta kasperteater/trollkarlar med hockeyfrilla som uppträder på barnkalas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Tja, roligt och roligt, snarare klart imponerande! Jag kan gott tänka mig att Junia kommer tillhöra Mataros Capgrossos (http://www.capgrossos.com/) när hon blir liiite liiite större, tänk va, att få klättra upp längst där uppe och känna sig tuffast i byn!
Det är märkligt att just det argumentet så ofta framförs av utlänningar runt just Castellers. Ingen undrar liksom vad det är för vits att dansa tex flamenco eller polka, för att ta nån annan kulturyttring. Själv är jag löjligt fashinerad av castellers, och har varit sen jag såg fenomenet för första gången. Men jag är ju lite nördig, det vet jag ju!!! Nu ska jag läsa vad SvD har att säga om det som får mig att nästan gråta för jag blir så rörd....
Vale vale chicas.
Jag ska integrera mig, ok.
Bra! Kommer en glad hälsning från Madrid!
Skicka en kommentar