Lunch med mina kollegor.

Jag sitter med mina kollegor Martin & Peter och jag (inte de förstås) snackar skit om deras chef som är på tjänsteresa i Chicago. Det är min man vi pratar om alltså. Och jag skrattar så jag nästan gråter. Jag är som vanligt alldeles för privat och de skriker rakt ut.

Måste säga att min man får tåla mycket. Tur att han är stabil som få. Om jag inte skärper mig kanske jag blir utan både jobb och make. Oops.

Nä, jag är duktig på mitt arbete och jag är en rolig fru. Det borde räcka tycker jag.

Intervju i Svisp.

Svisp intervjun.

3-årig son övar på att bli en man.

Min yngsta tränar sig att gå på pottan. Men det här med att han vägrar sitta ned när han kissar sätter ju sina spår om man säger så. En kille står. Även framför en pytteliten potta. Så nu vet ni vad jag torkar bort på golvet om kvällarna.

8-årig son upptäcker att mamma gör något.

Mamma, hur kommer det sig att det alltid är släckt när vi kommer hem? Jo, för att jag brukar släcka alla lampor när vi går hemifrån. Gör du? Går du runt och gör det i smyg då eller? Jag har aldrig märkt det.

Alla vi som älskar Ibra skriker nu!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Ja, det är en Barça-morgonrock. Max är kvällen till ära klädd inifrån och ut från topp till tå i Barça-kläder och så bloggade han också om matchen imorse.

Goooooooooool!!!!!!!!!!!!!

FC Barcelona Zlatan Ibrahimovics goal against Real Madrid. Music by Hoffmaestro and Chraa - Ibracadabra

Det är inte bara vi som står utanför. Baren är knökfull. Vi har bästa platsen tycker jag.

För att slippa all rök sitter vi på uteterrassen med täcken hemifrån och ser matchen genom fönstret.

True fans.

På denna teve såg jag Ibra göra mig till en poppistjej bland våra katalanska grannar.

Uteservering gillar vi.

Casual.

Min El Clásico sportbar.

Ser vissa likheter med en traditionell helgpappa - and I love it.

Jag har lekt i helgen. Med mina grabbar. Vi har åkt karuseller på tivoli. Spelat fotboll på stranden. Haft kuddkrig. Gått på sportbar och sett Zlatan bli matchhjälte.

Vi har käkat köttbullar flera gånger i rad då vi inte trashat någon restaurang på stan. Vi har tittat på film. Vi har sprungit i kapp. Vi har dansat disco. Vi har somnat på golvet.

I hemmet ligger nu leksaker, bilar, bollar och kläder på varenda golvcentimeter. Jag har nästan inte gjort någonting vuxet alls.

Halv ett i natt.

Firade segern för mig själv i natt. Inte riktigt kokainfest. Fast mysigt.

Retas lite.

Vilade en stund vid Medelhavet på väg till jobbet idag. Bara för att jag kan. Fast det är lite kyligt. Det erkänner jag.

Tack.

Max blev jätteglad för alla era bloggkommentarer. 12 stycken. Underbart. Ni är fantastiska. Tack.

Sådan mor...

Min 8-åriga son bloggade igår. Han undrar hur många som läser och kunde knappt sova för han ville veta vad folk som skulle skriva... Snälla, skriv gärna en liten uppmuntrande kommentar till honom om du har en minut över. Hans blogg Zlatan.cat finns här: http://maxagrell.blogspot.com. Kram.

Dilemma.

Råkar titta ut genom mitt sovrumsfönster och rakt in på granntornet. Får syn på ett halvnaket par som precis verkar ha kommit hem från krogen. Man ser ganska tydligt vad de har för sig. Vad gör jag nu?

Lite sent kanske.

Somnade när jag nattade barnen ikväll. Det blir så ibland. Jag hade tänkt käka middag när de somnat... Men nu när jag vaknat är jag vrålhungrig. Är sugen på sparris med parmesan. Det klarar t.o.m. jag av att fixa. Mot spisen nu. Puss.

En heldag karuseller och strålande utsikt över Barcelona.

Nöjesparken Tibidabo rekommenderas. Årskort med fria åk för hela familjen är underbart.

Vi funderar en stund och blickar ut över stan.

Trygg med brorsan.

Max i gungan längst ut till höger.

Karusell med schysst vy.

De ser så oskuldsfulla ut.

Krama storebror i radiobilskön.

Mina grabbar gillar att röra på sig.

Hundra karuseller och så lite klättring på det. Lysande underhållning.

Vad ska vi hitta på nu?

Maken åkte precis till Chicago och vi kommer inte att ses på en vecka för jag flyger till Stockholm innan han landar i Barcelona igen. Vilken tur att vår ängel Cornelia blivit frisk igen, så jag kan få lite mat i magen. Känner mig tacksam (och osvensk). Nu ska jag och barnen ut i solen. Är förvånansvärt pigg.

Eclipse på Hotel W.

Leyla, Malin, Marie, Sophia & Maria

Gudrun.

Sophia & Marie.

Gudrun & Maria kramas i bakgrunden.

Dansar lite.

Maria, Kristin & Carin.

Mojito.

Ladies night.

Kristin, Carin, Leyla, Marie, Gudrun, Malin, Maria, Sophia & jag. 

Nattklubb.

Leyla, Carina, Sophia & Carin.

C/ Mallorca i väntan på taxi.

Jag är en dålig vän.

Träffar Johanna Garå ikväll och hon berättar om intervjun med Zlatan som jag totalt missat fastän jag tycker jag läser allt hon skriver. Här kommer länken till artikeln i SvD. Duktiga tjej. 


Kristin, Malin, Johanna & jag som inte känner mig så lång som jag tydligen är och som poserar lite fånigt om jag får säga det själv.

Jag brukar gilla fåniga tjejfilmer.

Funderar på att se He's Just Not That Into You.

Raval.

När jag står på fotoutställningen framför en mördad kvinna i El Salvador ropar plötsligt någon mitt namn och bakom mig finns min vän Patrick. Så totalt oväntat. Trevligt att sluta titta på döden. Vi tar en spontankaffe.

Många närgångna våldsamma krigsbilder men jag faller för den här udda vardagsbilden utan att veta varför.

Hela Daily Life serien var fin. Homopappan en annan favorit.

Intressant insyn i Obamas vardag.

Fotograf: Callie Shell

CCCB i Raval

Jag har alltid gillat fotografier som uttrycksform. Mitt X som jag bodde med för 20 år tog aldrig en bild. Jag fotograferade däremot jämt. Sedan när vi gjorde slut gick den unga mannen och utbildade sig till fotograf och blev superduktig. Själv står jag kvar och stampar på samma nivå. Men det hindrar mig förstås inte från att inspireras av andra som har talang. Gillar fotografier som berättar. Bild är ofta starkare än ord.

Tittar på World Press Photo 09

Se vinnarbilderna här.

Vad är det här för skitbok?

På en massa bussar gör de reklam för Allan och Barbaras Pease bok: Varför män vill ha sex och kvinnorna behöver kärlek.  Gillar icke. Det är väl lika mycket tvärtom.

En ögonöppnande bloggupplevelse.

Det finns bara en bloggare som jag följt dagligen under en längre tid. Han heter Silverfisken och bor i Australien. Fast det senaste året har jag tyvärr varken hunnit läsa honom eller knappt någon annans blogg heller. Bara min egen. Ha ha. 

I alla fall, Silverfiskens blogg var den första jag någonsin läste och det var samma dag som jag började skriva min egen blogg. Det var i maj 2006. Sedan dess var jag fast. Varje morgon gick jag in och kollade vad min "vän" tänkte och gjorde. Han öppnade sig verkligen och det kändes som att vi läsare fick veta allt. 

Ett år senare la han upp denna vackra film på sin blogg. Vi förstod ingenting. Va? Han som skrev om brustet hjärta, osäkerhet och längtan. Hade han tjej? Och va, hade hon varit gravid? Hallå, är han pappa nu? Ingen förstod någonting. Vi var i chock.

Och jag var full av beundran.

Man kan aldrig veta vad en bloggare egentligen känner och upplever. Även om sanningar skrivs och man inte ljuger så berättas inte alltid allt.

Aha.

Vi kör väl helamerikanskt då. Playdate fixad och mamma kan jobba.

Kalkon.

I USA är det Thanksgiving i helgen. Det brukar jag tidigare aldrig reflektera över. Men nu följer jag Obama på Twitter och han snackar om kalkon hit och dit. Och dessutom går ju min äldsta son på en Amerikansk skola så självklart har han ledigt i två dagar för att fira. Det tackar vi för förstås, för som mamma är det underbart att få leka lite extra med de små söta liven.

Status på mitt jobb just nu.

Min favoritfilmare Jan kom precis in spontant till kontoret med 4 minuter någorlunda färdigredigerad film. Jag får inte DVD-spelaren att funka på min dator. Nu är jag supernyfiken. Måste prata med IT snarast. Som en liten hund hoppar jag inombords. Hur blev det? Hur blev det?

I övrigt är jag trött idag. Hatar att vara trött. Det är inte jag.

Det gäller att tro...

Carla + Woody kan bli intressant.

Frankrikes first lady Carla Bruni-Sarkozy har tackat ja till att medverka i Woody Allens nästa film.

– När jag blir mormor så vill jag kunna säga att gjorde en film med Woody Allen, säger Carla Bruni-Sarkozy.

Carla Bruni, talangfull, vackrast, gift med en president och snart Woody Allens musa utan någon som helst tidigare skådespelarerfarenhet.

Man kan bara älska.

Jag gillar modiga människor. Folk som gör det som känns rätt innerst inne i magen och inte bara det som man borde eller det som förväntas. Och som struntar i vad avundsjuka människor kan tänkas säga för det snackas såklart om folk som vågar ta för sig.

Tror att en del upplever att de egna rädslorna och självupplevda begränsningarna kan lindras med elaka ord. Jag har väldigt svårt för skitsnack, läser inte skvallerpress och blir hellre inspirerad av stora själar som Mark Twain och Eleanor Roosevelt.

Och nu har också Carla Bruni seglat upp på greatness-listan.

Glad Barça tjej.

Slutresultat 2-0. Strålande första halvlek. Barça leker med bollen. Totalt överläge. Inter spelade förresten rugby i andra halvlek. Det hade väl givit upp och läkarteamet fick springa in på planen kanske fem gånger. Flera Barça-spelare utburna på bår. Kan Inter rimligtvis vara Italiens bästa lag?

Ombytta roller.

När jag åkte taxi till Camp Nou undrade chauffören om jag skulle möta någon vid entrén. Nä, jag ska titta själv.

Jaha, sa han, har du ingen man? Jo, han är hemma med barnen.

Chauffören började skratta och kunde knappt sluta. Det var det absolut konstigaste han någonsin hört. En fru ska vara hemma med barnen. Så är det worldwide. Inte bara i Katalonien och Spanien. En man går på fotboll och tar en copa med sina vänner. Det här verkar ju helknäppt tyckte han.

När jag sedan berättade att min man inte ens är intresserad av fotboll, medan jag spelat i klubb i 10 år, blev han helt tyst.

Han tyckte förmodligen att vårt äktenskap var utom räddning.

Snart Camp Nou.

Min yngsta son är på simskola varje tisdag.

Jag smygtittar.

Camp Nou tonight.

Man är ju en riktig fotbollsgirly. Fick precis tag på biljett till Camp Nou ikväll. Barça - Inter. Eto'o tillbaka på hemmaplanen igen för första gången sedan han blev utsparkad. Kanske är Messi för skadad för att spela. Hoppas inte. Jag ska skrika Ibra förstås! Solo. Eller jag vet inte om jag kommer att vara helt själv. Det finns ju tusentals andra. Ska ha på mig min Barça-jacka. Och halsduk.

Jag är ett sådant fan.

Ni kan ju fråga fönsterputsaren om ni vill få vissa fakta bekräftade.

Denna man såg mig naken imorse. Ja, hur ska man veta att precis när jag går omkring och morgonfixar så kommer fönsterputsaren neråkande till 16:e våningen? Det roligaste av allt var att han ville att jag skulle maila denna bild till honom så han skrev ner sin mailadress i fönsterskummet. Kanske blir det en dejt av det hela. Vem vet. Ha ha. Jo, det är klart jag vet att det inte blir. Vad tror ni om mig egentligen?

Utan lite too much blir det aldrig roligt.

Råkade se mig själv naken i spegeln igår. Upptäckte att de små behagen blivit lite väl tajta. Ställde mig på vågen. Hoppsan, jag har visst gått ner 7 kilo sedan i våras. Det hade jag ingen aning om. I somras såg jag ju alltid gravid ut ända tills jag käkade antibiotika som dödade den dumma parasiten i magen som blåste upp tarmarna.

Nu väger jag som när jag var 18 år igen. Vet inte om det är bra eller dåligt. Vet heller inte varför. Äter när jag är hungrig och det jag är sugen på. Varje eftermiddag några bitar choklad. På kvällen också för den delen. Chokladkakan är ett måste. Och så har jag slutat träna sedan mina knän börjat bråka. Kanske är det 5 kilo muskler och 2 kilo bröst som lämnat min kropp.

Funderar på att sy fast lappar på min bikiniöverdel i sommar. På respektive tyglapp ska det stå: Här brukar det finnas ytterligare ett kilo.

Blir tårögd av Radiotjänst nya Tack-kampanj.

Även tackfilm-sajten är lysande.

Tonight tonight.

Zlatan möter Eto'o igen. Spelarna som bytt klubb med varandra. Champions League. Barça-Inter. Camp Nou. Viktigt viktigt. Men jag är oförberedd. Har inte planerat var jag ska se matchen ännu. Hatar rökiga hak. Strandbaren har stängt där vi annars brukar titta.

Inte samma känsla hemma på teven. Om nu matchen går där överhuvudtaget.

Och på söndag El Classico. Fast Messi är skadad. Det oroar mig. Ja, jag är väl kanske inte ensam om det. Det finns väl typ 1 miljon andra supporters worldwide som känner likadant.

Dare by Krister Linder

Dare by Krister Linder

Tack för tipset Gabriel. Jag gillar också.

Språkkoder.

En advokat jag pratade med på ett mingel häromkvällen mailade. Jag tror jag fick en komplimang, men var inte säker så jag var tvungen att googla det engelska ordet.

Your talk was bliss too.

Tack!

Börjar veckan med en god grattisfika.

Carin, födelsedagsbarnet Martina, lilla jag & Leyla. Trevliga tjejer.

Tack.

Sov bara några timmar i natt. Det blir så ibland. Fick höra att jag var en superfru imorse för att jag städat hela hemmet medan övriga låg och sov. Oväntat beröm. Jag hade bara inte lust att gå och lägga mig. Ibland måste tankarna tänkas klart först. 

Lyssnade på Spotify och sorterade teckningar. 

Kom att tänka på att bilder kan vara som vacker poesi. Musik också för den delen. 

Är faktiskt glad och pigg idag i alla fall. Tänk vilken gåva. 

Kyckling picknick vid havet.

Någon ordning måste det ju vara. Barnen får leka med sina vänner på dagen och mamma på natten.  Igår karuseller på Tivoli Tibidabo med Ruzz från Nya Zeeland och idag beachhäng med Aidan från Brooklyn. 

Gillar att höra min son snacka engelska. 

Söndag i Castelldefels.

Erik & Åsa

Två svenskar som förhoppningsvis flyttar till Barcelona framöver. Ikväll träffas vi för första gången. 

Roligare att om jag inte berättar varför vi bjuder hem folk vi inte känner. 

Nu vet jag i alla fall att Erik & Åsa är fantastiskt trevliga. 

Lördagsgäster.

Sutton Club.

Mitt på natten.

Måns m.fl.

Aha,

Nu kom jag på varför jag inte brukar klubba halva nätterna längre. Det är ju inte det att jag inte tycker att det är roligt längre...

Men det är ju de här små söta barnen jag har som inte förstår att mamma måste sova lite nu. De tror att de kan vakna som vanligt och leva om tidigt som sjutton.

Aj. 

Morsor på stan.

Kom precis hem från nattklubben Sutton Club. Mina barnflickor brukar hänga där. Kändes exotiskt och ändå så hemtamt. Jag gillar krogvärlden. Ränderna går aldrig ur. 

När fint folk kommer så bjuder man på Cava förstås. Så är det sen gammalt.

Keybroker. Lite extra roligt att träffa min gamla vän Pelle igen. Han är rar tycker jag. Vi gick i samma klass på universitetet i början av 1990-talet och han var den som körde runt mig i en cool gammal amerikanare på min möhippa.

Maria & Fredrik.

Fick finbesök på firman idag. Fredriks bolag Keybroker kom förbi. Herr Arnander är en riktigt duktig affärsman och en av dem jag gärna snackar jobb med när jag är hemma i Stockholm. Han är klok.

New York New York.

Jag börjar inse att jag lever ett liv, eller skulle vilja leva ett liv, too far över mina tillgångar. På fullaste allvar planerar jag nämligen nu en New York resa bara för att min favoritbehå börjar tappa formen och jag bara måste ha en exakt likadan från Victoria´s Secret. Alla andra går bort. Och jag hittar den inte online.

Because I am worth it. Ha ha.

Vem vill hänga med?

Charlotte? Lena? Patricia? Cecilia? Malin? Anyone?

P.S.. Jag är nog inte en så himla bra ekonomichef i vår familj trots allt...

Min sol.

Sitter i flera timmar med min älskade Eva. Hon får mig alltid att skratta. Även fast vi är ledsna ihop ibland också. Hos henne tankar jag kraft. Ingen av oss vet hur länge vi kommer att bo nära varandra. Kanske det tar slut snart. Hon flyttar eventuellt till Tyskland, Schweiz eller Frankrike. Sådant är livet för många expats. Man flyttar dit jobben finns.

Hoppas det dröjer för hon är mitt ankare i vardagen.