Old School.

Jag är ju rätt digital av mig. Men när det gäller agenda så vägrar jag lämna min pappers-almanacka. Livet blir mer på riktigt när man planerar i den tycker jag. Datormöten känns förgängliga. Man får heller ingen bra överblick över året.

Fast god damn it om jag tappar den. Då har jag ingen som helst kontroll. Fast det händer typ bara var 10:e år.

Jag har sparat alla kalendrar sedan jag började planera mitt liv själv. Det var 1986. De flesta finns på en vind i Stockholm; mina to-do-list och möten under över 20 års tid. Lite varning på den.