Oviss trygghet.

Jag undrar ofta hur sinnet funkar. Varför är man ibland helt lugn och harmonisk medan man andra stunder nojar och har ångest. Fastän omständigheterna är identiska. Hjärnan är kroppens roligaste kroppsdel. Den leker vilt.

Just nu upplever jag en inre harmoni mitt i ett litet hav av kaos. Trygghet och stabilitet inombords. Underbart. Lika bra att njuta fullt ut. Imorgon kan det vara upp och ner igen.

Vi googlar fortfarande både hus och våningar runt omkring Stockholm och Barcelona. Inte ett enda steg närmare beslut. Det är kanske strutstricket jag praktiserar just nu. Förträngning. Förnekelse. Huvudet i sanden.

Äh, det ordnar sig alltid. Typ.