Jag är nog inte helt normal. Jag lyssnar på Alicia Keys text, dansar och bara älskar. Mig själv. Det är sjukt på ett alldeles härligt sätt.
Jag (precis som Du och alla andra) är den enda människan i världen som kommer att vara tvungen att stå ut med mig själv var eviga dag ända till den sista dagen på denna jord. Hur jag än vänder och vrider mig, så följer jag jämt med. Har alltid mina egna tankar som sällskap. Min egen kropp. Jag. Lika bra att sluta klaga, sluta hitta fel hela tiden, acceptera. Man kan inte tro att livet blir bättre om man tycker synd om sig. Det inre hålet måste man fylla själv. Klokt Hillevi.
Kristna känner Guds närvaro. Jag bara min egen energi. Så fruktansvärt egocentriskt tänkt. Att bara säga en sådan sak. Sjas, du vidriga självälskande människa.
Ni hör ju, jag bråkar även med mig själv. Får man verkligen tycka om sig själv? Ja, det är väl enda sättet att kunna älska andra. Jag är rimligtvis den som borde känna mig själv allra bäst, och om inte jag tycker att jag är något att ha, hur ska då någon annan kunna tycka det? Man måste ju känna att man är värd att älskas, annars blir det svårt att ta emot kärlek. Not worthy. Eller?
Jag har rätt bra självkänsla, fast mitt självförtroende pendlar oerhört. Från totalt jävla värdelös till som just nu, världsbäst...
Att älska sig själv är inte att vara egoistisk. Min upplevelse är faktiskt den motsatta. Är man nöjd med det man har - behöver man inte bli avundsjuk. Unnar man sig själv; så unnar man andra. Alla vinner.
Och Du då, hur mår du?
Alicia Keys – No One
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag mår bra! Tack :) Och jag håller fullständigt med dig! Jag jobbar just nu med mitt egna lilla lyckoprojekt och märker att ju bättre jag tar hand om mig själv och ju bättre jag mår, desto mer har jag att ge, desto större lust att dela med mig och hjälpa andra. Precis på samma sätt som andra nog har svårt att älska oss om vi inte älskar oss själva, är det nog svårt att älska någon annan, på riktigt, om man inte först älskar sig själv. Det är inte egoistiskt, det är en förutsättning för att bli en god människa. Tror jag.
Tack för kloka ord:
"Det är det nog svårt att älska någon annan, på riktigt, om man inte först älskar sig själv. Det är inte egoistiskt, det är en förutsättning för att bli en god människa"
Så sant.
Kram.
Skicka en kommentar