Läser om neurologen Jill Bolte Taylor erfarenheter efter sin stroke och Christer Perfjell som bröt nacken och fick extrema EEG-vågor. Blir otroligt sugen på att gå på Mindevent i Stockholm. Finns det något mer intressant än att lära sig mer om hur vårt eget medvetande fungerar och hur det är kopplat till världen och livet beyond. Ett av mina favoritsamtalsämnen med min hjärnforskarkompis Hamid, som brukar föreläsa kring hjärnans elastiska förmåga.
I artiklarna gillar jag allra särskilt hur en människor som råkar ut för en katastrof får det till en positiv upplevelse. En utveckling. Till något bättre.
Jill som varken kunde gå, tala eller minnas säger:
– Var började jag? Var slutade jag? Det var som om jag var enorm och stod i förbindelse med allt som finns. I en Oprah Winfrey-show har hon sagt att den första tiden var som att befinna sig i ett tillstånd av nirvana och samtidigt ha en stark känsla av att själv vara levande. Där är världen fylld av medkännande, kärleksfulla människor.
Christer som kan hamna i ett meditativt tillstånd, som han själv säger sig inte ha någon aning om vad det är, men att upplevelserna är sanna för honom:
– Jag blir ett med allt och samtidigt en individ, bara mer … ödmjuk, kanske. Den där fantastiskt sköna känslan är utan ilska, aggressivitet, avund, svartsjuka, rädslor. Man känner sig förlåten och bryr sig inte ett dugg om att folk har gjort en illa.
Kärleken till världsaltet är mitt utopia och jag tror att människans gemensamma medvetande blir till något större när det samverkar, som vissa uppfattar som Gud. Det är summan av energierna. Något sånt. Jämför med en ensam ouppkopplad dator och när den kopplas upp på nätet och samverkar med andra. Förmodligen är min Gudstolkning påverkad av den Internettid vi lever i... men jag tror på en nätverksgud "tillverkad" av mänsklig energi i samverkan, som hamnar på en annan nivå som vi som enskilda individer inte kan accessa. Gud finns alltså inte separat i sig, utan är summan av det världsliga. Alla våra hjärnors mentala ihopkoppling. Det låter väl lagom flummigt. Säkert österländskt. Ska fila på det där... har livet på mig.
torsdag 28 april 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Intressanta tankar... men av ren nyfikenhet undrar jag varför du begränsar det till mänsklig energi?
Gammal vana? Känner mig inte helt bekväm med djurs högre medvetanden... eller växters. Fast delfiner borde få kvala in. Inte hamstrar. Var drar man gränsen? Däggdjur? Människa.
Skicka en kommentar