Äter hundar korv?

Nu kommer jag förmodligen att rabbla självklarheter. Men ändå. Jag måste rensa tankarna lite. Det här med livet alltså. Jag tycker att det är svårt. Det är det förmodligen för alla. Fast jag vill bara ha lite lugn och ro. Sitta här på verandan och bara vara. Från nu och för alltid.

Men vad händer då? Jo, jag blir hungrig. Då drömmer jag om att ha en kock som bara serverar god mat. Vad händer då? Jo, jag sitter här och blir fet. Bara äter och äter. Lyfter på rumpan och tömmer emellanåt. Men säkert blir det tråkigt. Batteriet tar slut på datorn. Det blir natt. Myggorna kommer.

Sedan behöver jag pengar också. Man måste jobba. Man vill också ha ett intressant jobb. Utvecklande. Ju roligare det är desto mer jobbar man. Man blir uppslukad. Ja, och då hinner man inte med sin familj. Saknar dem. Och så jobbar man mindre. Börjar slöa för mycket på jobbet. Det är inte heller bra. Man presterar dåligt. Fast hinner kramas.

Jag vill kunna göra vad jag vill när jag vill. Det är målet. Fast då måste jag ha f-ck off pengar. Då måste jag jobba hårt först. Då har jag ingen tid att f-cka off på. Och blir jag så rik att jag inte behöver jobba, ja, då blir folk lätt avundsjuka. Då får man hugg i ryggen. Sägs det. Riktiga vänner är ju ändå viktigare än framgång. Fast både och vore trevligt.

Ju mer stoj det är runt omkring mig, desto mer ljud, desto mer vill jag bara vara helt själv; sitta i min fåtölj på verandan och få maten serverad direkt in i munnen.

Ja, ni fattar principen. Jag får inte riktigt till det. Det enda som hjälper är att boxas, promenera länge eller lyssna på musik. Då försvinner alla krav av sig själv.