Älgö, Saltsjöbaden

Känner mig splittrad. Det är konstigt att bo i Stockholms lägenheten. Vårt Barcelona liv blir som en dröm och framför mina ögon ser jag endast en massa to-do-lists. Borde det. Måste det. Bara det först.

När ska jag hinna fixa med allt när doktorn har sagt att jag helst bara ska vila? Har hört historier om män som åkt ambulans in till sjukhuset med hjärtinfarkt p.g.a. stress och hög arbetsbelastning och ändå smugglat in datorn till sjuksängen. Är jag likadan? Jag vet att jag inte borde anstränga mig, men vill ändå fixa och greja med alla saker i Stockholm. Kanske är det innerstan som stressar.

Fårostsallad på Stationshuset i Saltsjöbaden till lunch. Badade vid den lilla sandstranden på vårt älskade Älgö. Vi lämnade det underbara lantstället när vi flyttade till Barcelona. Träffade i eftermiddag våra gamla Älgögrannar; Kerstin, Benny och Martin. Max plockade hallon. Nostalgi.

Det ligger en liten kille i min mage. Har en ultraljudsbild på själva beviset. Vi tror att han kommer att heta Ted. Kanske Sydney. Eller Tom. Nästan som morfar Tomas. Och som funkar bra tillsammans med Max.

Tom & Max Agrell. Ska smaka på det ett tag till.