Göra mina "ta-tag-i-projekt" eller tänka mig nöjd, det är frågan.

Dagarna går och jag gör så gott jag kan med heltidsjobb, två barn, resande make och boende i främmande land.

Fast jag tycker inte riktigt att jag hinner med det jag egentligen borde. Jag tänker sällan på det jag är duktig på och hinner med och desto mer på det jag borde. Det är väl dumt. Luther jagar mig i hasorna fastän jag hävdar att han är ute ur mitt liv.

Några projekt som lyser i mitt inre rum och förblindar mina tankar är:

* Spanska. Lär dig språket nu för f-n. Satt precis med min spanska lärare och jag skrattade inombords åt min egen dumhet när hon försökte banka in subjunktiv i min ynkliga lilla språkhjärna.

* Kroppen. Den förfaller långsamt. Jag måste verkligen undersöka mina knän och komma igång och träna ordentligt innan ungdomens kvarlevor är totalt nedmonterade.

* Fotoalbum 2008. Ännu inte påbörjat. Letar lämpliga program till min Mac. Tidigare har jag skapat fina album hos Min fotobok, men jag är nyfiken på alternativ.

* Min kommande bok. Idén är klar. Har funderingar på distribution. Kvarstår själva skrivandet. Bara en sådan fjuttig liten sak.

* Liv. Måste bestämma mig vad jag ska bli när jag blir stor.

* Sommar 2009. Måste ta tid att styra upp sonens 8-års poolparty, hemliga långt-bort-resan, Madonna-konsert resan till Västkusten, makens 40-års fest, familj och släktträffarna i Norrland, Skåne och Stockholm samt båtveckan i Stockholms skärgård och tänka hur jag ska få plats med allt på sommarlovet. 

* Boende 2010. Vårt bostadskontrakt går ut i jul. Vart ska vi flytta då?

Nu återstår prioritering, fokusering och vägval.

Vad i mitt liv ska jag välja bort för att få plats med detta?
Sömn, jobbet, facebook, bloggande, barnen, twitter, vänner, hygien, fester, allmän vardagsångest, mat, resor, entourage, middagar eller maken?

Eller ska jag bara lunka vidare som den medelmåtta jag är och låtsats som att jag duger ändå?

Alternativt funderar jag på att köpa mig nöjd. En terapeut som säger att jag inte behöver göra någonting utan "bara vara" och/eller en personlig tränare som styr upp min kropp.