Min granne är snygg men jag är glad att han inte är min man.

I mitt hus bor en sexig man. Musklig, reslig, svallande hår, hyfsat rik, intressant jobb och brunbränd. Grannfruarna brukar alltid snegla på honom vid poolen för han är den snyggaste mannen där.

Frun däremot ser jag alltid släpande på matkassar och hon måste laga tre olika rätter varje kväll för maken äter inte samma mat som barnen och minstingen får alltid speciell mat. Och eftersom hon ändå är hemmafru, så går 2-åringen inte på dagis. När jag träffar henne klagar hon alltid på att maken inte hjälper till överhuvudtaget. Hon kan aldrig gå ut en kväll om inte hennes egen mor ställer upp som barnvakt. Maken klarar inte av att ta hand om sina egna barn själv. Och nu senast berättade hon att hon börjat käka antidepressiva tabletter för att orka.

Deras 8-åring är lika vacker som pappan men kan fortfarande inte cykla. Pappan har inte tid att lära ut sånt och mamman klarar inte av att både hålla i cykeln och springa efter 2-åringen, säger hon.

Historier som denna gör mig så vansinnigt arg. Jag blir rabiat feminist, fast egentligen vet jag inte vem jag blir mest arg på. Mannen som prioriterar sin kropp framför familjen. Eller kvinnan som låter det ske.

Jag har många goda vänner som är hemmafruar. Kanske de allra flesta flerbarnsmammor jag känner utanför Sverige faktiskt. Det ger tid att fokusera på barnen under en viktig period i deras liv och det är i många fall ett riktigt klokt val. Det finns gott om tid att satsa på yrkeslivet senare i livet om man vill det. Om jag har hemhjälp som sköter markservicen skulle jag också kunna tänka mig att vara hemmafru och ägna mig åt skrivande, träning, spanskastudier, fotografering och barnen.

Men med fel make och utan hemhjälp, som i min grannes fall, känns det ödestigert och hon riskerar inte bara sin frihet i nuet utan i värsta fall förlorar hon sina valmöjligheter för resten av livet.

Även om jag är gift med en någorlunda jämnställd man, så är det nog den rädslan som driver mig att slita hårt - även om det kostar. Jag älskar min frihet som jag trots många jobbtimmar känner att en egen yrkeskarriär ger.

I helgen ska jag ta med min grannes son till strandpromenaden och försöka lära honom att cykla!