onsdag 3 februari 2010

Ett politiskt ställningstagande.

Med allt högre puls läser jag de kritiska debattartiklarna om Birgitta Ohlsson (fp), som utsetts till EU-minister. Stojet beror på att hon är gravid.

Eva Sternbergs debattartikel i Express har rubriken "Birgitta Ohlsson borde stanna hemma" och Hanne Kjöller i DN beskriver Ohlsson som mer okänslig än en "hårdhudad dinosariemamma".

Detta gör mig vansinnigt arg. Låt B. Ohlsson fatta sina egna beslut. Vilken man skulle bli ifrågasatt om han tackar ja till ett toppjobb i näringslivet eller politiken för att han ska bli förstagångspappa om ett halvår. 

Det är klart det är ett svårt beslut att ta, men det är f-n inget som vi andra har med att göra! Hur ska maktstrukturen i samhället någonsin kunna förändras om det finaste kvinnor kan vara är; söta, snälla självuppoffrande bullmammor rart leende i skuggan av sina framgångsrika män. Hate it. 

Nä, alla kvinnor som orkar stå emot trycket och gå er egen väg upp till toppen. Heja heja. Ni har halva samhället emot er (kanske framför allt andra kvinnor som gjort andra val) och ni gör det i alla fall. BRA. Själv är för bekväm och tycker priset är för högt. Än så länge i alla fall. 

3 kommentarer:

Anonym sa...

HERE,HERE!
Me too.

Monica sa...

Ojdâ, det har jag missat! (kankse fÓr att jag tycker hon är ett sà bra val, selektiv medialäsning....) Jag tycker Birgitta ska göra ett studiebesök hos Carme Chacon, (katalansk försvarsminister i Spanien) hon var ocksâ gravid och fick barn och fortsatte vara minister och är stentuff! Reter även upp mânga genom att helt etikettsenligt ibland ha smoking pa galamiddagar!

Basilika sa...

För vi är ju så jämställda i Sverige! Jo, precis...
Det enda land där jag på en jobbintervju har blivid frågad om jag hade ett fast förhållande och när jag tänkte skaffa barn var i Sverige. Inte bara en gång, utan vid upprepade tillfällen. Gjorde mig så fly förbannad.