måndag 8 februari 2010

Vardagsliv.

Ibland är det bara helt fantastiskt med barn. Som ikväll. Det har varit en regnig dag och jag har inte fått någonting vettigt gjort och sedan sprang jag iväg med regnstället för att hämta barnen på skola respektive skolbuss. På vägen från skolbussen ramlar lillen. "Någon" har fällt krokben och skrattar. Ett klassiskt syskonbus. Hur som helst, när lejonet nojsat klart på golvet, gråtit lite, slagit sig klart och ätit middag blev vardagen så där perfekt som på film.

Jag pratade med min kloka äldsta son om dagen idag och när jag berättade att jag varit helt okoncentrerad och varken hunnit lämna bilen på verkstaden eller städa lekrummet eller göra något vettigt alls, så fick jag höra de allra vackraste orden och sedan pussade min yngsta son mig i hela ansiktet. Om och om igen. Då blir livet rätt enkelt igen.

Imorgon ska jag vara superskärpt och ha pli på mig själv!

P.S. Jo, såklart, jag har fixat hemmet hela kvällen istället. Jag blir piggare för varje timma på dagen. Nu när det är dags att sova är jag som mest alert. Tokigt.

4 kommentarer:

nicole sa...

Hej! Vilken mysig blogg du har :-) Hittade den nyss då jag sökte runt efter "barcelona-bloggar", dock ganska dåligt utbud på det... Varför jag skriver här till dig nu är för att jag och min kära mor funderar på en 3dagars visit till barcelona i slutet på februari. Är det något särskilt man inte får missa och något man kan hoppa över? Hur bruka vädret vara i slutet på feb? jätte tacksam för svar!! :-) mvh ninni

Maria Agrell, Barcelona sa...

Tack.

Här finns en bra guide på svenska:
http://www.barcelona-turist-guide.se

Vädret kan variera mycket denna årstid. 5-15 grader. Sol eller regn. Stilla eller vind. Jag håller tummarna för att ni får det fint :-)

Jag tycker det är härligt att promenera längs havet. Året om. Det är min favoritsyssla i Barcelona.

Hanna Hedstrom sa...

Jag måste bara säga. Din blogg är helt underbar. Vardagsliv glamorösa fester samt världsproblem. Jag älskar kontrasterna. Att jag sedan känner Barna är bara ett plus...

Maria Agrell, Barcelona sa...

Tack Hanna. Det kanske var den finaste komplimangen jag fått om min blogg.

Att mina ytterligheter och yviga sinne faktiskt kan vara en tillgång :-)