I värsta fall.

Man har ju hört talas om att det finns män som överger sina fruar på äldre dar för att de hittar någon yngre, gladare och vackrare. Nu tillhör förhoppningsvis inte min man den kategorin, men man kan aldrig veta så jag har förstås en back-up-strategi. Det gäller för mig att bo granne med en rar kock utan vänner! 

Det är sexigt med matlagning. 

Min första pojkvän Julian var kock. Han driver numera krog med Jo i en gammal kyrka vid havet i södra Australien. (Min andra matlagningsduktiga pojkvän Per var fotograf och min tredje - och sista?! - är Henrik.)

Jag går totalt igång på män som lagar god mat. Förmodligen en överlevnadsinstink. 

Fast jag inser att jag inte vore störthet på singelmarknaden som inte kan laga mat själv. Om jag blir dumpad får jag vara lärling hos Ferran en vecka så jag kan impa i början. När det potentiella pojkvänsmaterialet väl lärt känna mig så är jag förstås oemotståndlig - utan att behöva stå i köket.

Om jag nu inte hittar den där snälla kockgrannen förstås. Det vore plan A.