Kanske är jag bara helt slut, men jag tycker det är blä att bo i huset. Är redan less på att pendla. Lillens skola ligger vid jobbet och igår när jag jobbade hemma fick jag ta bussen 1,5 timme för att hämta honom och sedan tillbaka snabbt som attan för att hämta storebror vid vårt hus. Det är så fruktansvärt kallt och kläderna som hänger på tork kommer att bli torra i sommar. Det är saker ta med f-n överallt och ändå hittar jag inget. I helgen hade jag samma kläder i fyra dagar. Fashionistan Agrell bytte endast underkläder. Jag är allergisk mot något här, men vet inte vad. Somnar och vaknar med nysningar, rinnande näsa och kliande ögon. Dessutom har det börjat klia på benen. På fredag reser maken iväg. Jobbhelg och nästa vecka är han i Sverige fram till söndag. Det hade jag helt glömt bort.
På plussidan. Jag sminkar mig inte längre så det finns ingen mascara som rinner om jag gråter.
Nä, jag måste nog bara sova. Så här neggo är jag bara när kroppen är matt. Jo, men en sak är faktiskt bra idag. Jag har inte ont i knäna. Alltid något.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Okej, vännen... för tidigt att deppa. Flytta lillgubben närmare huset. Varför inte ASB? Skaffa torktumlare. Börja packa upp kartongerna, ja inte lika "intressant" som att packa ner, slänga och sortera, men iaf. Pojkarna ska ju sá klart vara med och hjälpa till, sá tröttar du ut dem ocksá. Rinnande ögon och nysningar är charmen med februari. Tänk pá mars till november, dá du kan sitta pá terrassen och ungarna kan springa fritt i trädgården. Jag vet, ingen bra tröst, men värmen kommer! Jag kommer snart och visar mina favoritställen i Sant Just. Kram Lena
Tack Lena. Nu har det slutat regna och solen tittar fram. Mår genast bättre. Ser fram emot att ni lämnar prydliga Schweiz några dagar och grillar med oss i vår vildvuxna trädgård. Argentinian style. Puss.
Skicka en kommentar