söndag 2 november 2008

Roligt nästan jämt.

Födelsedagsbarnet är sjuk sedan ett dygn tillbaka. Kalaset blev inställt. Han är ledsen och har ont i munnen nästan dygnet runt. Och vill inte sova. Eller äta.

När vi tittar ut ser vi regnet ösa ner och översvämningstvätten på terrassen är fortfarande inte är borta - fastän jag tvättat 15 maskiner denna vecka.

Inne i våningen där vi försöker kurera oss är det saker överallt som målarna lagt samman och målarfärgslukten ger mig huvudvärk.

Imorgon flyger maken till Skottland och min uppdragsgivare kommer hit från London för vi ska ha ett viktigt strategimöte med Barcelona Stad.

Det har även uppstått en akut utmaning på mitt Stockholmsuppdrag som måste lösas före tisdag och på torsdag ska jag till Stockholm för en mobilkonferens med min tredje uppdragsgivare. Dessutom ska storebror följa med för vi ska upp till Hudiksvall och gratulera min pappa som fyller 60 år.

Tycker mest synd om den lille som har så ont. Försöker få honom att åtminstone dricka något, så att han slipper sjukhusbesök.

Fullt upp och rätt tuffa utmaningar just nu med andra ord. Försöker peppa mig mentalt, men det går knaggligt. Själv har jag ont i halsen, men det ignorerar jag med värktabletter. Det måste gå.

1 kommentar:

Var dags glimtarn sa...

Hej Maria! Så kul att läsa här inne, vi flyttade utomlands 2005 som er, sålde pick och pack och odlade nya rötter i Italien. Bloggade som exilmamman då. Kännsdet du skriver, som om vi upplevt vissa kulturkrockar identiskt nästan. Så jobbet med, är entreprenör "på avstånd", vi med. Ska lägga till dig, verkligen kul att läsa "din resa" för mig.

(så förstår jag att du skrivit en blok med, jag har alltid sagt att min blogg blir en blok till våra kids när vi flyttar hem:)