Det här med shopping.

Jag har aldrig riktigt förstått hur man kan ha shopping som intresse. Visst, jag gillar att känna mig fin och vill ha det någorlunda fräscht hemma, men själva hetsen till att handla tycker jag oftast känns kletig. Det är nog därför jag aldrig köper modemagasin eller inredningstidningar. Tycker inte om känslan av att VILJA HA SAKER.

Läser i SvD om att det är avund som föder köphunger. Jag kan absolut känna mig avundsjuk - ibland, men har aldrig kommit på tanken att om jag skulle köpa något fint så skulle det få mig att må bättre.

Några intressanta citat ur artikeln med Mats Alvesson, doktor i psykologi och professor i företagsekonomi vid Lunds universitet:

Mycket av dagens shoppingglädje bygger på att man lyckas särskilja sig och glänsa inför andra – vilket kan vara ganska svårt när de flesta i ens omgivning drivs av samma ambition.

För den som köper en ny mobiltelefon handlar glädjen inte främst om möjligheten att kunna ringa, utan mer om hur snygg och tekniskt avancerad den är i förhållande till kompisarnas mobiler.

Ett av de enklare sätten att putsa på sin image är att konsumera statusprylar av olika slag. Väskan från Gucci får signalera att man är världsvan och ekonomiskt framgångsrik. De tighta designerjeansen visar på modemedvetenhet och drar förhoppningsvis bort några år från vår verkliga ålder. Designstolen från Nordiska Galleriet antyder att vi är kvalitetsmedvetna och har lite bättre smak än medelsvensson.

Problemet med den här statushöjande konsumtionen är att tillfredsställelsen i så hög grad styrs av hur andra har det. Det räcker alltså inte med att vi köper oss ett nytt välfungerande kök. För att vi ska bli verkligt nöjda måste det dessutom vara lika snyggt –eller helst snyggare – än vännernas.

Och när alla runt omkring en får det bättre ställt ekonomiskt och kan köpa sig exklusivare kök, upplever ingen att de höjt sin materiella standard särskilt mycket. Tillfredsställelsen går därför i hög grad förlorad. Mats Alvesson liknar fenomenet med att uppmana en hel folksamling att ställa sig på tå samtidigt för att kunna se bättre…

–Konsumtion kan tillfälligt fylla ut en inre tomhet och höja självkänslan, men det är ingen långsiktig lösning. Kicken som shoppingen ger, klingar snabbt av och för att fortsätta må bra och känna sig betydelsefull måste man hela tiden ösa på med fler och nyare prylar.

-Risken är att man fastnar i en överkonsumtion som inte alls ökar välbefinnandet på djupet, utan bara skapar ännu mer osäkerhet och rastlöshet. Med dagens konsumtionskultur tenderar tyvärr allt fler av oss att hamna i den smeten, säger Mats Alvesson.

För att mildra ha-begäret, få insikt om människans natur och kunna frigöra sig från normen, köpte jag Statusstress av Alain de Botton - som är en av mina favoritböcker - och gav till mina vänner för några jular sedan.