I mailet berättar han om sin bok Personligt - samtal med fritänkare där tjugofyra välkända personer intervjuas, från Richard Dawkins och Lena Andersson till Stellan Skarsgård och Nyamko Sabuni på ett mycket personligt sätt om deras humanistiska livsåskådning, fjärran från gudar och Jesusfigurer men med en icke-religiös livssyn och ett naturligt synsätt på verkligheten. Boken som kan förbeställas via Adlibris är utformad i ett större format, med vackra svartvita porträtt av fotografen Nadja Hallström.
Christer Sturmark är ordförande för Humanisterna vars värdegrund jag till mångt och mycket delar. Grundläggande för humanismen är kritiskt tänkande och en vetenskaplig kunskapssyn. Humanismen är en sekulär - icke-religiös - livssyn som anser att det inte finns några förnuftiga skäl att tro på religiösa dogmer, gudar eller övernaturliga förklaringar av tillvaron. Humanister har en kritisk inställning till alla former av religion, nyandlighet och ockultism.
Humanismens idétradition kan spåras tillbaka till antika filosofer som Sokrates och Epikuros. Humanismen som filosofi började växa fram under renässansen och fick ett uppsving i och med upplysningstidens idéer om frihet, jämlikhet, broderskap, rationalism, tolerans och humanitet. Viktiga namn i humanismens historia är Voltaire, David Hume, John Stuart Mill, Bertrand Russell, Julian Huxley, Richard Dawkins och i Sverige Knut Wicksell, Elise Ottesen-Jensen, Ingemar Hedenius, Georg Klein.
Den internationella humaniströrelsens symbol är "happy human" - den befriade människan. Humanismen vill befria människor från kunskaps- och livsfientliga föreställningar, från religiösa skuld- och skamkomplex och tron på gudomliga hot och straff. Istället för religiösa påbud och dogmer vill humanismen främja en etik byggd på medmänsklighet och tolerans såsom den bland annat uttrycks i FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen.
Jag är humanist, men både döpt och konfirmerad samt har gift mig i en kristen kyrka. Så i statistiken är jag kristen. Däremot skulle jag inte kalla mig "troende", vad det nu är med tanke på att alla tror vi väl på någonting.
5 kommentarer:
Intressant! Samtidigt undrar jag hur det går med ditt finger.
”För mig är tro någonting privat och en fantastisk tröst för många människor i nöd”. Ett rätt fantastiskt påstående – så alla de miljoner människor som tror är i nöd ? Påståendet är en rätt typisk ”Sturmarkare”, men det blir inte sannare för att det upprepas av alla hans adepter.
Du skriver också ” Däremot skulle jag inte kalla mig "troende", vad det nu är med tanke på att alla tror vi väl på någonting.” Ja, är det inte så att alla livsåskådningar, både religiösa och sekulära, kan betecknas som trossystem just för att de inte kan bevisas. Och teser från både Sturmark och Dawkins om att religionen är ond, är väl inte mer sann än att ateismen och Humanismen är ond. Visst, religionen har utnyttjats för våld och olika hemskheter, men det betyder ju inte att våldet är en nödvändig sida av religionen. Såväl högerpolitik i Latinamerika och vänsterpolitik i t ex Kambodja och det i forna Sovjetunionen har skördat miljontals offer. Det är nog så att människan är förmögen till både ont våld och goda handlingar oavsett livsåskådning. Och gör man lite mer noggranna analyser av olika våldshärdar finner man oftast att de grundläggande motiven är politiska, inte religiösa.
Sedan detta med Humanismen. Tror det är viktigt att skilja mellan den humanistiska idéströmning som under lång tid i den västerländska traditionen varit nära förknippad med kristendomens idéer – och den ateistiska humanism som den relativt unga organisationen Humanisterna står för. I kristendomen är humanismen en viktig del i människans sökande efter svar på de stora livsfrågorna. Det är lite av falsk varudeklaration att göra humanismen till en ateistisk grundåskådning . Är det inte så att både förnuft och tro är starka krafter som kan göra underverk när de är som bäst, men även leda till katastrof när de är vilseledda. Vetenskap och religion har båda åstadkommit lysande resultat samtidigt som grymma brott begåtts i deras namn. De nazistiska ”människoexperimenten” , t ex, gjordes i vetenskapens namn. Fundamentalism är alltid farlig och obehaglig, och det gäller naturligtvis även vetenskaplig fundamentalism av den typ C Sturmark och R Dawkins står för.
Så självklart behövs en kritisk granskning av både religion och vetenskap. Inte att avskaffa det man inte gillar – är inte det isåfall fundamentalism.
Svårt tema, livsåskåding. Jag respekterar bägge sidor och är själv osäker på vilken jag tillhör, när jag tar det till kritan.
Våra barn "växer upp" med religon här i Italien/södra Schweiz, på ett mkt fint sätt. Som icke praktiserande kristen beundrar jag nu mer än tidigare då jag fasat (fördomsfull såklart, fast jag inte trodde jag var det) för religon i skolan. De lär sig det fina, grundläggande. Att man ska vara fina mot varandra.
Busch skrämmer mig dock. Har alltid gjort. Oavsett livsåskåding.
du är en av mina 7! (på min blogg)
Tove: Tack. Finger bättre.
Staffan: Tack för din intressanta feedback.
Vardagsglimtaren: Vi har ju också religionsundervisning i den svenska skolan, vilket jag tycker är betydligt viktigare än som tidigare, när vi bara hade kristendomsundervisning.
Min son går ju på en amerikansk skola och även om många amerikaner och även presidenten är religiös där, så är de ju oerhört noga med att påpeka religionsfriheten i landet och på hans skola här i Barcelona är etik och värderingsfrågor oerhört högt upp på skolans agenda. Dock ej enbart det kristna budskapet.
Malin: tack.
Skicka en kommentar