söndag 24 maj 2009
Ett barndomsminne.
Jo, jag minns tillbaka när jag var liten. Flyttade från en småstad till en annan kring juletid. Kom till en ny stad i januari. Jag var 6 år och den enda nya eleven i lekisklassen. Minns att ingen ville leka med mig. Det kändes så i alla fall. Den flicka som förbarmade sig var Veronica. Hon blev min vän. Hon var också det enda barnet som började i särskolan när vi började ettan. De sa att hon hade något fel i huvudet och fattade inte så mycket. Fast det märkte inte jag. Jag var bara glad att hon var snäll. Sedan började jag på en annan skola och såg henne aldrig mer.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar