Facebook är som Guldsmeden var för mig år 1986.

När jag var 14 år gick jag alltid ned till köpcentret Guldsmeden i Hudiksvall efter plugget. Väntade på gymnasiebussen och hoppades att få prata med de stora snygga killarna. Under tiden hängde man med sina polare. Timme ut och timme in stod man bara där. Pratade med alla som var där. Jag hade aldrig råd att handla något. Fikade inte ens. Bara minglade. 

Facebook fungerar på samma sätt. Man är där. Kollar ifall någon man känner är online. Pratar lite.  Som nu, 21 vänner som är där samtidigt. (För Facebook-ovana generationen: menyn till höger i bild). Bara att välja. Vem ska jag heja på nu. 

Enda skillnaden är att numera har alla kompisar som ett eget skyltfönster där de uppdaterar mig om sitt liv. En del är mer hemliga. Andra intressantare.