fredag 5 mars 2010

Perfekt, nu finns det visst inget att vara rädd för längre. Inte ens döden.

Pratade precis i telefon med en bekant som helt plötsligt drog sin efter-döden-teori. Jag tyckte den var så härlig att jag genast måste skriva ner den. När hon var submanisk senast fick hon en ingivelse:

"Vi människor föds och dör och föds igen. När vi lärt oss färdigt dör vi utan att födas igen och så bildar vi en gemensam kropp med en massa andra själar i världsaltet. I den energin finns tills slut två människor som möts i ett.... samlag. Med alla själar samlade inuti. Det kulminerar i en ultramegaorgasm som är så fantastiskt att alla själar långsamt slocknar för evigt. Lyckliga. Totalt fridfulla."

Uppdatering: Pratade med maken precis. Han konfirmerade teorin. Sa att den var sann.... öh? Jo, han vet allt min man. Han använder sin djupaste läkarstämma och meddelar: Jo, du förstår, det där vita ljuset folk som varit nära döden talar om... det känns ungefär som en heroinkick. Värsta skönaste tydligen.

P.S. Ursäkta mitt rättframma språkbruk här, men för att klargöra eventuella otydligheter: Nej, vi har inte knarksex. 

Inga kommentarer: