Snöflow.

Förr i världen var puder i Chamonix skönaste skidgrejen. Nu är det att mina knän inte gör ont när jag sitter i liften. Well. Euforisk känsla när kroppen inte värker.

Jag fick värsta flytet på åkningen idag. Hyfsat brant. Ingen is. Sol. Ganska korta svängar. Ja, ja, ja. Hittade en bra repa. Körde den om och om igen. Hela vägen ner. Inte stanna en enda gång. Max hakar på. Han är snabb. Mjölksyra. Stå upp en sekund. Sedan på det igen. Ner, upp, sväng, njut. Ett par timmar. Maken som tränar nästan varje dag orkade inte samma tempo. Ha! Än kan kärringen åka lagg.

Skidåkning med ungar är rätt meckigt, men när man väl får till det är det NÄSTAN lika bra som... boxning. Som mor har jag en regel. Åk hur fort du vill - bara du har KONTROLL. Du måste kunna svänga och stanna vid varje givet tillfälle. Lillen är inte riktigt där ännu - så han får åka med skidlärare.