Världen.

När tsunamin slog till i Thailand låg jag sömnlös och grät. Kände flera familjer som drabbades. Nu i Japan är nyheten lika förfärlig. Kärnkraftverket rysligt. Fast det känns inte i min kropp. Jag gråter inte. Blir inte så där fasligt berörd. Varför? Jo, men denna gång så känner just jag ingen på plats och medierna är inte lika smetiga när inte svenskar drabbats. Vilket ego man är.