Otur sägs komma i tretal.

Jag har som bekant ingen mobil just nu. Och vad händer då tror ni? Jo, just det. Punktering på bilen. Kan inte ringa, gråta och be någon (läs maken) komma och hjälpa mig när jag kör längs Av. Diagonal. Istället skrattar jag åt eländet och tar saken i egna händer.

Sedan mitt pekfinger. Som jag stukade på handbollen som 14-åring. Det är fortfarande böjt. Förr i världen gick skadan upp flera gånger varje säsong. Nu var det över 10 år sedan sist. Fast igår böjde jag ihop det igen. Och idag fick jag boxas väldigt svagt. Som en kärring.

Ingen mobil. Punktering. Mongofinger.

I övrigt bra. Barnen överlevde helgen utan oss. Och jag kan äta det jag tycker är gott utan att bli tjock. Borde sitta här och glädjas åt det.