Hellre krascha hårt än ta det försiktigt och hålla tillbaka. Livet är för intressant för att fega. Det finns hur mycket som helst att uppleva. Sån är jag och jag är glad för det. Sedan finns det andra som tänker annorlunda och det får man respektera.
Sinnesrobönen är bra för fridfulla tankar tycker jag. Jag läser ofta första stycket, men jag tar bort ordet Gud, för jag vet inte om han/hon finns.
Idag är jag i alla fall så fylld av kärlek efter att ha sett Victoria och Daniels lycka. Vilket modigt par. Vilken kärlek. Fantastiskt.
Nu ska jag ut i solen. Hej livet!
View Maria Agrell's profile
7 kommentarer:
"Remembering that you are going to die is the best way to avoid the trap of thinking you have something to lose. You are already naked. There is no reason not to follow your heart." - Steve Jobs
Gillar skarpt din livsfilosofi. Håll kvar vid den.
Svärmor
What a gift you have to be able to live this precious life like that!!!
I wish!!
Teach me please :)
xxx
I mitt fall har jag inget val. Det är så jag är. Det som skrämmer mig är döden. Jag vill inte dö bitter. Jag vill ha vågat leva. Jag är inte rädd för starka känslor. Jag är inte rädd för tårar. Jag är inte så rädd för psykisk smärta.
Däremot är jag livrädd för höjder och allt annat som man kan dö av. Jag är också rädd för fysisk smärta. Knivar och våld och sånt. Tjejigt mesig.
Hur hanterar du psykisk smärta?
Verktyg?
Har du någonsin blivit livscoachad?
Gått hos psykolg?
Eller handlar det om livsinställning,som du valt och håller fast vid? Inlärt beteende.
Du kloka gumma Maria ;)
OCH STÖRST ÄR KÄRLEKEN.
Anonym:
Jag haft mycket kärlek i mitt liv och en hel del smärta. När jag blir sårad gråter jag och skriver dagbok och pratar med vänner. Jag tycker det känns bättre att anförtro sig till en vän än någon som har betalt för att lyssna. Vid ett par tillfällen har jag testat. Tyckte det var vidrigt när psykologen sa att tiden var slut då jag precis öppnat mig och satt och grät. En vän skulle aldrig göra så.
Sedan ska man ha lite flyt med hjärnan också. Vill den jäklas med mig så gör den det. Ibland är man maktlös inför sig själv. Går in i helt fel tankebanor och det kan vara svårt att bryta. Jag tycker långa promenader, sömn, träning och att lita på människor hjälper mig ur de flesta kriser. Man måste våga sträcka ut handen och be om hjälp. Min erfarenhet är att folk är snällare än man tror.
Kärlek finns i alla former och man får vara tacksam för det. Sedan är det bara att inse att man inte kan vinna alla hjärtan. Då får man släppa, gråta, acceptera och gå vidare.
En fördel är att tycka om sig själv. Acceptera sina egna brister och skratta åt misslyckanden. Vi ska ju alla dö, så det mesta spelar ingen roll i långa loppet.
Kram.
Tack snälla för du tog dig tid och svarade så ärligt.
BAMSEKRAM
Ps.Hoppas lanseringen gick bra ikväll!
Skicka en kommentar