Vi är kvar i racet. På två ställen. Kanske påskrivet kontrakt före årskiftet. Erstavik eller Sant Just eller inget. Vissa beslut är så stora och viktiga att man får släppa taget och våga lita på ödet... Även om man kan putta livet in en viss riktning förstås. Pirrigt.
P.S. Slumpen är ingen tillfällighet. Eller?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Tjena, tack för en bra blogg! Läst lite och funderar på att flytta ner men undrar eftersom vi har en femårig tjej som ska börja skolan till hösten om det också finns en svensk skola i Barcelona. Tacksam för svar! Mvh Henric
Nix, ingen svensk skola i Barcelona. Däremot finns svensk undervisning via Skandinaviska klubben.
Har jag missat nått här. Erstavik, Sverige??? Sant Just, Barcelona...
Ja, det är spännande att våga lita på ödet... eller lämna det åt slumpen? Eller få ja från båda och tvingas bestämma...
Spännande!
Ok, tack för ditt svar! Skandinaviska klubben motsvarar svensk skola, eller? Deras hemsida verkar ligga nere för tillfället.
Mvh Henric
Tror inte det... http://www.clubescandinavo.com
Sverige eller Spanien? Ojdå. Längtar ni så till detta midvinterland? Men det är klart, i slutet av min Barcelona vistelse läntade jag som en galning till Sverige och romantiserade allt svenskt totalt. Nu längtar jag lika mycket tillbaks, att man aldrig blir nöjd. Tror att det är bäst att variera sig lite som ni verkar göra så tröttnar man aldrig. Själv ska jag antagligen flytta tillbaka till Barcelona i januari. Om du flyttar kanske jag kan ta över och blogga om att vara ointregerad svenska slasch glamourös utlandssvensk. Fast naturligtvis är jag inte i närheten av ditt roliga skrivande eller superba fotograferande så min blogg kommer nog vara ganska värdelös.
Hur som helst. Lycka till med hur det än blir!
/Elisabeth
Ha ha. Jo då Elisabeth. Det tycker jag du ska göra! Din blogg blir säkert jättebra -på sitt sätt.
Fast längta... nä, jag trivs oftast där jag är just för tillfället. Min man är däremot inte sån.
Nej, flytta inte hem! Ni kommer ångra er stort! Det är roligt första veckan sen kommer ni längta tillbaka till den spanska vardagen, stunderna vid havet och även allt som inte funkat och som ni retat er på.
Malin, grejen är den, jag ångrar mig sällan. Nästan aldrig faktiskt. Varken i stort eller smått. Jag velar som attan om det mesta, men brukar inte vilja ha något ogjort. Kloka beslut är bra förstås. Dumma beslut är också viktiga. De leder till insikt och utveckling. Jag är övertygad om att jag skulle trivas i både Sverige och Spanien.
Skicka en kommentar