Cafékontorsdag.

onsdag 24 augusti 2011

Cafékontorsdag.

Tänkte skriva min lediga dag... ha ha ha. Bara för att jag inte har ansvar för barnen. Men nej, idag onsdag är det tänkt att jag ska arbeta i stan. Med avbrott för kompisfika. Heja mig.

3 kommentarer:

Anonym sa...: Hej! Jag har jobbat heltid som frisör sedan dagen jag gick ur gymnasiet för snart 4 år sedan, och känner nu för att äntligen vara "ungdom" och våga mig på nåt helt osäkert. Är jättesugen på att bara åka till Barcelona (som jag älskar) och söka något ströjobb någonstans, om det så skulle vara servitris eller städerska, vad som helst bara man får komma bort. Har många kvalitéter men man räknar ju inte med något mer iom att jag inte kan spanska språket (ännu..) Vore jätteglad över feedback om hur svårt du tror det blir att hitta boende/jobb? Är det jättesvårt att bli anställd någonstans utan spanskan? Man lär sig ju språket med tiden, menar jag! Vore supertacksam för svar! Mvh claudiajonsson9@yahoo.se; 9:11 fm
Maria Agrell, Barcelona sa...: Det är 20 procents arbetslöshet i Spanien. Du har större chans till arbete om du talar spanska och katalanska. Fast man ska aldrig ge upp sina drömmar. Testa.; 10:32 fm
studeravidare.se sa...: Hej Maria. Idag drar vi igång en tävling på studeravidare.se. Vill du också vara med och tävla? Du behöver bara nämna oss i ett blogginlägg och har då chansen att vinna

Nya MacBook Air. Infomation om tävlingen finns under www.studeravidare.se/bloggtavling.
MVH Studeravidare gänget; 4:38 em

Skicka en kommentar

Vem är jag

Därför plåtar jag okända.

Jag har börjat plåta människor som jag inte känner. Har blivit inspirerad av andra och nu är jag fast och kan inte sluta. Det är fantastiskt roligt. Jag har funderat på varför.

Tror det handlar om att jag tidigare inte ens såg människor omkring mig. Jag var nästan alltid helt uppe i mina egna tankar. Min hjärna funderade på saker och ting oberoende av vilka intryck min omgivning kommunicerade när jag vankade runt själv på stan.

Nu plötsligt har jag börjat se utanför mitt eget huvud. Jag ser andra människor och föreställer mig deras liv istället för att älta mitt eget hela tiden. Det är befriande.

Man kan säga att jag går igång på skönhet OCH fulhet.

Sedan måste jag ju säga att vissa ser ofantligt roliga ut. Simply too good to be true. Måste bara dokumenteras. Det brinner i både ögon och fingrar. Jag vill försöka bevara humormomentet.

Därför bloggar jag

Min blogg är ett sätt för mig att samla ihop mig själv och mina tankar.

Fast det allra bästa med att blogga att är... att jag skjuter ifrån mig döden. Det kanske låter konstigt, men jag vet ju att jag ska dö en dag och det vet alla människor. Det är något som jag tycker är läskigt. När jag nu skriver ned mycket av det som jag upplever, känns det som om livet inte försvinner samma sekund som det levs. Man kan njuta av sekunderna och titta på dem.

Det låter lite stort. Men jag kommer varken att vinna ett nobelpris eller en Oscar under min livstid. Jag kommer heller inte att skriva in mig i några historieböcker. Det jag lämnar efter mig på jorden när jag lämnar är mina barn och de minnen som andra människor har av mig.

Om jag bloggar sprider jag ut mig lite. Om jag berör en människa här och där. Det känns angeläget.

Många tycker att Internet är obehagligt därför att allt man skriver finns kvar länge, men för mig känns det hoppfullt. Man lämnar sina avtryck.

onsdag 24 augusti 2011