Man vill ju vara en människa med ryggrad. Någon som står upp för det sanna och rätta.
Jag tycker mig vara en modig människa. Ibland. Fast jag tror inte jag utmanats tillräckligt för att veta om det är så.
I SvD är en artikel som referererar till Milgrams expriment på Yale 1960. Ni vet, när försökspersonerna fortsatte ge elstötar till mannen som svarade fel, eftersom försöksledare sa att det skulle man göra. Bara en tredjedel insåg det dåraktiga och vägrade lyda.
Samma mänskliga fenomen i Hitlers Tyskland. Nazisterna på gatan var inte mer annorlunda är folk idag. Det var vanliga människor som du och jag. De gjorde bara som de blev tillsagda och de gjorde som alla andra. Och litade på auktoriteter.
Precis det som vi vill att våra barn ska lära sig; att göra som de blir tillsagda och anpassa sig. Lydiga barn sägs vara snälla barn.
Men hur blir det då med deras civilkurage som vuxna?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
View Maria Agrell's profile
2 kommentarer:
Jag har aldrig haft filosofin att gör som du blir tillsagd och anpassa dig. Jag tror på att vara stolt över vem man är och respektera andra är det man kommer längst på. anpassa sig??? nehej då kommer man ingen vart i livet!!
Tro på er själva säger jag ofta till mina barn, för de vet att vi som föräldrar står bakom opch stöttar
En tanke kan ju vara att lära barnen att göra det som är rätt och gott istället för blind lydnad eller allmän uppkäftighet?
Skicka en kommentar