Grattis älskling.

Idag är det mannens dag. 40. Stort. Ännu ingen sportbil. Men det finns andra tecken...

Naturligtvis helt fel forum för den här typen av ömhetsbetygelser, men jag kan inte låta bli att säga att jag älskar dig. Du är bäst.

I do like Whole Foods Market.

London med barn mitt i sommaren.

Well...vill man ha en jobbig semester kan jag verkligen rekommendera ett soligt London med vilda kids. Vill man göra det extra tufft ska man dessutom hyra en bil och planera att åka till gulliga Brighton men hamna i fula Southampton tre timmar senare och köpa en Fanta och äckligt sockrade popcorn och sedan åka lika lång väg tillbaka med skrikande otåliga ungar där bak.

Fast det är bara att hålla humöret uppe. Vi är ju här för att fira mannen. Det här är ändå hans sista dag som 30+:are och då vill man förstås att allt ska vara helt perfekt.

Några dagar i London.

Håller på att samla ihop mig. Idag flyger jag och lillen från Barcelona samma tid som maken och storebror reser från Stockholm.

Vi möts på ett hotell i London för att fira Henrik som fyller 40 år.

Varför väljer en barnfamilj att resa till London mitt i sommaren undrar varje normal människa? Jo, förstår ni. Det viktigaste min man vet är att äta god mat. Och han litar inte på att någon annan stad i Europa (förutom Stockholm) kan leverera. Det är bara att haka på. När man fyller år får man förstås bestämma hur man vill fira sin speciella dag.

Fest för alla vänner blir det i september. Puss.

Som vilken vanlig svensk unge som helst.

Storebror har varit på Hässelby SK:s fotbollsläger i Sverige den här veckan. Farmor och farfar har gett honom det i födelsedagspresent och allt ordnades hur snabbt som helst när grabbarna bestämde sig för att åka upp. Tack.

Foto: Farmor Bibi Agrell

Fotbollsläger.

Kusinerna kollar sina fotbollsmedaljer.

Myggfri sommar i Sverige.

Obama aktiverar medborgarna via Twitter.

Borde kanske bli aktiv på Twitter igen. Man får lite koll på världen om man följer rätt personer.

Uppdate: Obama fick igenom lagförslaget.

Nya terminalen invigd på Barcelona flygplats så nu är jag helt förvirrad.

Jag har flygit till och från Barcelona flygplats minst en gång i månaden de senaste fem åren. Är där fler gånger än så. Kan nästan checka in i sömnen och vet exakt var jag ska gå. Nästan alltid från terminal B. Ibland A. Aldrig C. Men vafals, nu får jag ett mail från SAS att den nya terminalen precis öppnat. Terminal 1. Nu blir jag helt nojig inför min Londonresa imorgon. Vilken flygbolag flyger jag med? Hur åker jag dit? Var checkar jag in? Hallå. Måste googla. Kommer att se ut som en förvirrad turist i min egen stad. 

Så får man ju inte säga men det känns ändå som ett relevant citat.

Twitter.

Helt plötsligt blev Twitter roligt igen. När alla Hollywood kändisar pratar om sin relation till Michael Jackson och hur de fick beskedet och vad de känner just nu. Glamour skvaller och död. Det lockar tydligen mig. Bad. 

Uppenbarligen var det inte bara jag som surfade loss.

Ödmjuka trevliga duktiga Hans.

Se intervjun här. Vi tror på dig. Heja heja.

Nattugglor.

Det är underbart med Facebook. Man kan snacka gamla Michael Jackson minnen mitt i natten med sina vänner som heller inte går och lägger sig. Pratade med Spotifys grundare om att han borde ha en Jackson Tribute på deras home page och han svarade att de ska lägga upp det imorgon. Diskuterar Göteborgskonserten 1988 med Salomon, då vi båda var där långt innan vi kände varandra. Men den roligaste konversationen av alla: min italienska granne ville veta om jag visste exakt datum när Jackson föddes. Jag googlade fram det och nu ska hon ställa hans Maya horoskop. Det är något hon sysslar med efter sina år i Mexico. Hur galet är inte det?

1958-2009

Kära Michael Jackson. Inatt lyssnar jag bara på dig på Spotify. Du dog alldeles för ung. Är glad att jag fick en chans att se dig under din Bad World Tour på Ullevi i Göteborg juni 1988. Min allra första konsert. Hur stort som helst. Rest in peace.


Källa: Los Angeles Times.

Chillar.

Åker till London i helgen. Ett substitut för att resan till San Francisco blev inställd. Ser verkligen fram emot några dagar i England. Tills dess ska jag försöka göra så lite som möjligt för att försöka undvika ytterligare olyckor.

Heja Hudik-Hans Vestberg.

Jag vet inte vad det är med mig. Jag blir stolt när det går bra för någon jag känner. När någon från min hemstad Hudiksvall lyckas med något. Eller när någon från Sverige vinner eller gör succé internationellt. Blir glad i hela kroppen.

Nu när Hudiksonen Hans Vestberg gått och blivit VD för hela Ericsson-koncernen spritter det i hela kroppen. Han är en riktigt trevlig man. Men nu ska jag inte sitta här och låtsas som att vi firar högtider ihop. Det gör vi inte alls. En av mina bästa kompisar gör det däremot. Lassie Lassie. Men jag tror att jag är stoltast av oss alla ändå. Sån är jag.

Grattis till nya jobbet "Veppis"!

Finn två fel.

Lillen stoppade in två metallskruvar i eluttaget och fick sig en fet kyss och ont i händerna. Min glamourösa filmdag avslutades på sjukhusets akutavdelning för att med elektroder och EKG konstatera att lillebrors hjärta slår som det ska. Mitt eget är lite upp och ner. Jag försöker andas lugnt nu.

P.S. Tack för ditt stöd på sjukhuset Cornelia.

Spelade in en reklamfilm idag.

Premiär i september.

Jag leker gärna skådis till förmån för en insamlingskampanj till en ideell spansk organisation som stödjer en skola i Indien.

Låtsas vara Gwyneth Paltrow.

Emma in action.

Två av mina motspelare.

Enrique & Marian

Väntar på att få göra entré.

Övar på att se nonchalant ut.

Genomgång av en av scenerna.

Jag ignorerar att jag saknar skådespelartalang.

Sant Joan, festen jag gärna är utan.

Sant Joan, den spanska Midsommaraftonen firas ikväll, fast den liknar snarare en dålig blandning av Valborg och nyår. I Spanien skjuter man inte raketer på nyårsafton utan ikväll och motsvarande hela Sveriges senaste sekel av Valborgs smällare tänds just nu. Det låter så förbaskat mycket att ingen kan sova. Hundarna ylar. Himlen ryker. Det luktar svavel. Brandkåren åker skytteltrafik men ingen hör deras sirener. Och i flera veckor framöver kommer stranden och havet att vara skitigt med kondomer, ölburkar, McDonalds påsar och tamponger efter det galna festandet. Ja ni hör ju, jag är för gammal för sånt här.

Syskonsamtal 2009

Storebror har åkt till farmor och farfar i Sverige med pappa Henrik. Lillebror är kvar här i Spanien med mamma Maria. Nu pratar vi och tittar på varandra med hjälp av Skype. I love teknik.

Skakad.

Träffar stiliga Dr Gomez som visar på ett" demoknä" varför jag har ont. Jag låtsas förstå de spansklatinska orden och ler när han säger att jag inte behöver operera. Någon typ av kronisk inflammation, vatten lite här och där och brosk på fel ställe. Ordineras rehab. För knäna alltså.

Ringer spanska försäkringsbolaget som godkänner behandlingen och får ett certifikationsnummer. Går ner till fysioterapin för att boka tid. På vägen dit går jag förbi salen där min gynekolog stack hål på fosterhinnan för att pusha fram min Barcelona-födda son. Minns inte upplevelsen med glädje. Tyvärr. Går också förbi operationssalen och ut kommer först en kvinna på en bår som inte verkar må bra. Någon meter bakom kommer en liten pojke också ut på bår utan sina föräldrar och jag blir tårögd. Hatar sjukhusmiljö och det borde vara förbjudet med sjuka barn.

Kommer slutligen fram till sjukgymnastiken och ojar mig över att man måste gå igenom the "restricted area" med allvarligt sjuka patienter på vägen hit. Känns som att klampa in i folks allra mest privata situationer. Hur som helst, får förslag på rehab-program för sommaren.

På vägen hem sitter jag snällt i min bil i en korsning och väntar på grön signal när jag blir påkörd av en buss. Backspegeln flyger av och hela passagerarsidan är bucklig. Jag är ok.

Sommarlovet börjar ju fint och planerna framöver är:

* Dagligen se nyopererade människor och hoppas att jag inte svimmar.
* Rehab
* Tjafsa med försäkringsbolag
* Laga en trasig bil

Fast å andra sidan...vilken tur att jag lever och att knäna verkar gå att laga.

Självporträtt.

Storebror Max, 7 år. Snart 8.

Kollar igenom min äldsta sons skolarbete och skannar lite.

Jag har ingen aning hur bra ett barn i Sverige skriver svenska när de ska fylla 8 år. Förmodligen är min son inte lika duktig som om han hade gått i en vanlig svensk skola.

Men jag är totalt imponerad (som alla föräldrar är av sina egna barn) över att han lär sig läsa, prata och skriva på fyra språk parallellt. Jag kan inte låta bli att dela med mig.

Ni som kräks får hoppa vidare i inläggen.

Max skriver en tidningsnotis på spanska.

Max skriver på engelska.

Sportlovet 2009. Två sidor om golflägret.

Max skriver på katalanska.

Max skriver på svenska.

Jullovet 2008-2009.

Naturkunskapsundervisning på amerikanska skolan.

Science.

Det var nog i denna stund som Ted lyckades ta bort alla ikoner på min iPhone.

Foto: Eva Olsson

Svenska språket infilterar Katalonien.

Lyssnade när min 2,5-åriga son Ted pratade med sin spanska dagiskompis Lorenzo igår. Eller pratade och pratade. Sa vissa ord i alla fall.

De ville båda ha samma sak. Ted säger: MIN (på svenska). Lorenzo svarar: MIN (på svenska!!) och så fortsätter konversationen/tjafset:

L: MIN

T: MIN!

L: MIN!!!

T: MIIIIIIIN!!!!

Avdelningen mamma-stolthet.

Ted har målat sin egen t-thirt.

Girls night out in Borne.

Party med flickorna. Måste rusa. Ciao. Puss puss.

Hjälp mig.

Maken fyller 40 nästa vecka. Hade köpt en resa till San Francisco i present, men tyvärr var vi tvungna att avboka resan i sista sekund. Vad ska jag nu hitta på? En tapetvägg med en bild på mig? Eh, nä, kanske inte.

Ibland handlar vi varken presenter eller julklappar till varandra. Om vi inte hittar något speciellt. Jag tror inte det här är ett sådant tillfälle. Gåva kräves. Idéer?

Jag behöver inte oroa mig för att jag inte har kontakt med mitt inre i alla fall.

Min kropp är hormonstyrd. De där dagarna varje månad som man kan bli gravid är jag alltid förälskad. Dagarna innan röda dagar är jag som ett speedat tåg på högvarv. Den första röda dagen är jag helt lugn och lyckligast på hela månaden. Därefter har jag järnbrist och är trött i några dagar och undrar vad det är som är fel. 

Sedan några "vanliga" dagar då jag någorlunda kan styra mina tankar och känslor. Och sedan börjar det om. 

I allra största förtroende pratade jag om detta med en av mina närmsta vänner, som råkar vara hjärnforskare. Tror inte han förstod att det var en hemlis. Numera när han föreläser om kvinnors hjärnor brukar han totalt lämna ut mig, som ett exempel på en av de få kvinnor han träffat som förstår hur hormonerna styr våra känslor. 

Egentligen vill jag dementera. Eller också erkänna det helt öppet. Som nu...

Å andra sidan är medvetenhet första steget till förändring. Om man nu skulle vilja försöka kränga sig ur naturens grepp.

Sommarlovet har börjat.

AQUALEON har öppnat för säsongen. Skara Sommarland möter Kolmården. I Katalonien. Tog oss 4 år innan vi hörde talas om denna kombinerade djurpark och äventyrsbad med tjugotalet rutschbanor i olika former . När vi väl varit där förstår vi inte att det inte är mer känt. Ligger 10 mil söder om Barcelona.

Visste inte att jag blev citerad i valkampanjen.

Källa: Johanna Looks blogg

Tydligen har Aftonbladet nämnt min blogg.

Källa: Aftonbladet, februari 2009.

Några toalettbesök senare...

Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig. Både vuxna och barn blir tydligen sjuka ibland. Och man tvingas ställa in resplaner till fjärran land. Nu tar vi nya tag och blickar framåt.  

Midsommar.

Idag planerar jag våra resor. En del nära. Andra långt bort. Både i tid och avstånd. Vissa hemliga. 

Imorgon blir det i alla fall Midsommarfest hos Malin & Henrik precis som ifjol. Ser fram emot att dansa runt stången. 

Därefter SOMMARLOV. 

En dag på stranden med denna sexiga kvinna är ju inte heller helt fel.

Eva.

Gabriel.

Gabriel och jag var kompisar på mellanstadiet. Sedan flyttade han till Uppsala. Hundra år senare, känns det som, hittar vi varandra igen. Tack vare min blogg faktiskt. Och nu ikväll är han hos oss i Barcelona med sin snygga fru Lisa och deras sköna grabbar Adam och Pontus. Den äldsta sonen är lika gammal som vi var då. Det känns konstigt, eftersom jag kände mig vuxen när jag gick i femman!

Fondueafton på terrassen med en vän från förr.

Henrik, Gabriel & Lisa.

Inspireras av Yann Arthus-Bertrand.

* Projektet "6 billions others"

* Yann Arthur-Bertrands föreläsning.

* Filmen Home. Premiär 5 juni 2009.

We have to believe what we know... It is really too late to be pessimistic. We are all a part of the solution.

Clay Shirky: How cellphones, Twitter, Facebook can make history.

Titta på föreläsningen om du är intresserad av hur sociala medier påverkar världen. Du kan också läsa frågor och svar, Q&A, med Clay Shirky om Twitter och dess inverkan på Iran.

Recorded at TED@State, at the US State Department, June 2009, in Washington, DC. Duration: 17:03

Feedback.

Inte många veckor kvar tills maken fyller 40. Planering pågår. Läste upp mitt senaste inlägg för honom. Han låter hälsa att det inte finns en enda kvinna i hans omgivning som det är ett dugg synd om. Allra minst hans egen fru.

Förmodligen försöker jag bara intellektualisera varför jag latar mig här hemma.

Nu ska jag bli lite jobbig och snacka feministprat.

Män med makt är manligt. Kvinnor med makt provocerar. Man ska inte heller sträva efter makt. Fast inflytande är bra.

En man fattar beslut om man ska lägga ner en fabrik eller inte. En kvinna fattar beslut om vilka kläder barnen ska ha på sig på morgonen eller vilken färg tapeterna ska ha. En man förhandlar om affärer på över 100 miljoner Euro. En kvinna väljer vilken mat som ska stå på matbordet. En kvinna väljer om hon ska svart eller vit klänning, en man väljer inte, han har kostym. Och det tycker de flesta är naturligt. Män får bestämma på jobbet och kvinnorna styr i hemmet.

Jag vet, jag är varken statsminister eller koncernchef, min strävan är inte tillräckligt stark. Priset är för högt. Fast i det lilla gör jag min egna kamp. Den handlar om att vägra fatta små beslut. Vill inte utveckla min hjärna mot att bli duktig på traditionellt kvinnliga beslut. Tycker att det är en del i ett större sammanhang som jag inte accepterar.

Tror att det är av den anledningen vi inte har särskilt fint hemma. Det är därför jag är ointresserad av springa runt i klädaffärer. Det är därför jag inte vill lära mig laga mat. Eller sy. Eller baka.

Jag har inga blogginlägg om mode, matlagning eller inredning. Ämnen som skulle skjuta mina besökssiffror högt upp i luften.

Förstår att mitt tänkande är barnsligt och förmodligen inte leder någonstans. Men jag vill att kvinnor ska få verkligt inflytande i världen. Inte bara tro att de bestämmer för att män inte orkar bry sig om beslut som har med hemmet att göra, samtidigt som vi kvinnor fokuserar på att göra oss vackra för att matcha inredningen.

P.S. Inga ideal utan undantag: förutom fred i Palestina, frid i Iran så är det dock viktigt för en kvinna att ha en rynkfri panna.

En smygtitt in i vår vardag.

Om man inte har egna vilda söner tror jag det är svårt att föreställa sig hur snabbt någon så söt kan förvandla ett städat fint hem till en krigszon.

Igår kväll satt jag ned för att hjälpa storebror med sina inbjudningskort till 8-års kalaset i sommar. Måste hinna skriva till alla i klassen innan skolan slutar på fredag. Lillen ville också rita och sliter fram målarfärg. Jag häller upp vatten och tar fram papper till honom i vardagsrummet innan jag går tillbaka till storebror som sitter vid sitt skrivbord.

Efter ett tag blir det ovanligt tyst i vardagsrummet. Jag smyger ut för att titta på hans teckningar. Men icke sa nicke, där finns inte lillen. Han har visserligen målat både här och där samt hällt ut allt vatten som rinner över bordet, stolen och golvet.

Jag tittar in i köket och hittar honom stående med målarfärg på kläderna. Dessutom har han tagit fram mjölet ur skafferiet och hällt över både sig och färgat köksgolvet vitt. Det finns inte många kvadratcentimeter som klarat sig från mjöl.

Lillen skrattar. Äntligen får jag mammas fulla uppmärksamhet!

Svensk humor mailas på export till spanska butiksbiträden.

Går in i en rambutik i mitt lokala shoppingcenter Diagonal Mar här i Barcelona och ska köpa ett gratulationskort till syrran. Det är inte en människa i butiken och den katalanska kassörskan står bakom disken och tittar på sin dator.

Plötsligt hör jag någon prata svenska. Känner igen Robert Gustafssons röst och blir nyfiken. Frågar förstås. Hon visar sin datorskärm. Där står hon och tittar på en sketch med Robert Gustafsson med spansk textremsa.

Hon hade fått filmen som .mpeg fil av en kompis via mail. Jag ber henne maila den vidare till mig. Sån är jag. Måste ju undersöka allt. Tycker det är riktigt roligt att en svensk smal sketch med "Örjan" och "Göte" textas och sänds som runt som ett virus till spanska butiksbiträden.

För att se filmen otextad klicka här.

Svenskt band sjunger i Spaniens största reklamkampanj just nu.

Billie the vision & the dancers från Malmö är med i Estrellas nya reklamkampanj inspelad på Formentera. Spaniens svar på Pripps Blå reklamen i skärgården. Vänskap, semester, kärlek, öliv, frihet, vackra människor. Lite mer fokus på sex i den spanska varianten. Det kan bli för kletigt med bara vackra bilder i spansk reklam. Svenskarna var det coola inslaget med sin nonchiga uppenbarelse och catchy sång Summercat.

Vill också vara med.

Jag skulle ha träffat mina tjejkompisar på Riche i Stockholm ikväll. Styrde upp hela kvällen, men nu sitter de där och äter utan mig. Skulle vilja beema mig själv dit - åtminstone bara några timmar - utan att passera genom det 11 gradiga regniga vädret. 

The girls next door.

Jag är lite sorgsen. Nästan varje dag tar jag en kaffe med mina närmaste tjejer. Det är liksom en vardagsrutin och jag tar det för givet. Idag fick jag veta att min franska bästis förmodligen kommer att flytta till Schweiz, den roliga brittiskan åker tillbaka till London och flower power italienskan drar till Mexico i höst. Alla flyttar och lämnar mig ensam kvar vid vårt kaffebord. Jag som precis har hämtat mig från att min Lena dragit till Zurich.

Det här är det värsta med att bo utomlands. Man blir kär i människor som sticker iväg. Inte bara till andra sidan stan utan till helt andra länder.

Ska säga till maken att vi kan flytta till skogen nu. Lika bra att sitta där och bli kompis med blommorna. Kanske köpa en hund som jag äger och som aldrig lämnar mig förrän han blir gammal och dör!

Sverigesemestern äntligen bokad.

Har nojat över biljettpriserna för sommarsemestern och bara hittat enkelresor för minst 3000 SEK per person vilket skulle landa på över 20000 SEK och det känns onödigt dyrt. Ikväll på Rumbo dök en ny flight upp, Lufthansa via Dusseldorf på vägen upp och direktflyg med SAS på vägen tillbaka. 890 Euro tur och retur för alla fyra. Perfekt. Den 27 juli börjar vår familjesemester i Sverige. Räknar med att solen hunnit dit tills dess.

Vi ska till Ljunghusen/Skanör/Falsterbo, Västkusten och Madonnakonsert i Göteborg, Stockholms skärgård, Hölick i Hälsingland och slutligen en sväng upp till Höga kusten. På 3-4 veckor. Catch me if you can ;)

Lunch med grillkött på seglingsklubben.

Skulle egentligen ha sett en teaterpjäs med en vän i Stockholm ikväll. Såg verkligen fram emot det. Istället fick Patricia bjuda med en annan kompis till Stadsteatern, medan jag tillbringar dagen på stranden Mar Bella med familjen Mir. Inte heller helt tokigt.

Det finns så många olika fina grupper på Facebook. Det gäller bara att testa rätt sökord.

Ny feature.

Facebook gör det enklare att personifiera sig så nu har jag en egen adress där: www.facebook.com/mariaagrell. Är det bra eller dåligt tro?

Mr Charming.

Midnatt. Det var i denna stund min make charmade mig och fick mig att tycka att det vore fantastiskt mysigt att åka till stranden och leka med barnen i helgen istället för att busa med mina vänner i Stockholm. Så jag struntade helt enkelt i att åka till flygplatsen imorse och får nu ringa och avboka mina dejter i norr.

Jag packar med solen, ok?

Imorgon flyger jag till Stockholm för att andas Sverige ett par dagar. Ska inte jobba. Bara träffa vänner. Ja ja. Hurra. Jag bryr mig inte om regnet.

Om ett par timmar simmar jag, maken och barnen här.

För ett otränat öga kan det här se ut som vilken strandplätt som helst i Barcelona, men se icke sa nicke. Denna strand Llevant existerade inte i fjol. Den byggdes då.

Ikväll ska vi inviga caféet som precis flyttat dit. I fjol stod det intill La Occa längst bort i bilden, men den delen av stranden försvann när det stormade i vintras.


Barcelonas turistinformation till er tjänst. Här är Barcelonas stränder.

P.S. Regnar det fortfarande i Sverige? Jag ska ju dit och få lite sommarlovsfeeling imorgon...