Idag har jag varit utan välbetalda konsultuppdrag i fyra dagar. Slutade mitt heltidsuppdrag som kommunikationschef den 1 juni. Arbetar nu med ett par egna projekt men det kommer att dröja innan de genererar cash.
När jag flyttade till Barcelona sa alla att det är omöjligt att få ett arbete om man inte lär sig spanska först. Då kan man i bästa fall få ett jobb med 1000 Euro i månadslön. Ska man få ett bättre betalt arbete måste man dessutom kunna tala perfekt katalanska.
Tyckte det lät trist, så jag startade bolag istället. Vägrar sälja mig billigt. Min strategi är att arbeta smart och fakturera fett. Så istället för att plugga språk sprang jag på seminarier, käkade affärsluncher och byggde upp mitt personliga internationella nätverk lokalt.
Efter att jag varit gravid, fött barn och varit mammaledig några månader (då jag passade på att skriva min bok), hade jag fått min första uppdragsgivare i Katalonien. Sedan dess har jag arbetat heltid med olika konsultuppdrag. Fortfarande talar jag barnslig spanska och ingen katalanska, vilket jag vet att jag borde skämmas över, men jag hoppas det ordnar sig med tiden.
Bara för kul skickade jag i förrgår in en ansökan för ett jobb som Skandinavisk marknadschef på ett internationellt bolag i Barcelona, vars produkter jag älskar. Blev helt förvånad när de kontaktade mig igår för att boka in en arbetsintervju per telefon med deras HR-avdelning i New York.
Oavsett hur det går, så känns det hoppfullt att det överhuvudtaget finns någonting att söka på arbetsmarknaden i det här landet med närmare 20 % arbetslösa.
Idag har jag lunch med en potentiell uppdragsgivare, som kontaktade mig i veckan efter att en i mitt affärsnätverk hade rekommenderat mig. Det känns oerhört spännande att det rör på sig i rätt riktning.
Jag skulle kunna ha ett härligt långt sommarlov och bara slappa nu, men det är helt uppenbart att jag älskar att jobba och håva in stålar.
Kontinuerlig rörelse framåt är mitt kroniska tillstånd.
View Maria Agrell's profile
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar