Det finns så mycket att oroa sig för att det är lika bra att låta bli att vara rädd. Jag dör i alla fall en dag. Och alla andra också. Vidrigt förstås. Men det kan jag ju inte tänka på hela tiden, så jag passar på att umgås med människor jag tycker om och njuta av livets alla sekunder. Vill också försöka göra gott. Vara snäll. Mot jorden. Mot andra. Så gott det går. Viktigt.
Djuren? Nja, jag blir aldrig så god att jag vägrar kött. Borde av etiska skäl, men är för ego. Det smakar för härligt.
onsdag 14 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det här var PRECIS vad jag behövde höra idag! TACK! Fan vad bra, skönt och enkelt det blir när man spaltar upp allt så. Jag tänker inte heller vara rädd, tack för det Maria.
Kram :-)
Skicka en kommentar