Jag är en snäll person som tycker om att hjälpa människor.
Men när någon på något sätt hotar mina barn eller beter sig illa mot någon av sönerna förvandlas jag till en lejoninna på savannen.
Idag vaknade djuret inom mig. Jag vill slita sönder hennes strupe, men det alltför feta köttet skulle jag lämna till gamarna. Har fortfarande blodsmak i munnen.
onsdag 7 mars 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Va hände?!
Precis, vad haende?
Vad som än hände kan jag förstå "LEJONINNAN" i dig. Härligt för dina ungar, att de har dig!!
Vad hände?
Jag förstår känslan, det första jag kände när Ella föddes var inte kärlek utan en otroligt stark beskyddarinstinkt, sen växte kärleken fram.
Anna
Precis som Stockholm är Barcelona en liten stad. Vill inte lämna ut någon. Men ändå avreagera mig.
Hon ringde och sa förlåt. Det känns bättre nu.
Skicka en kommentar