Mormor roar.

Mormor leker och leker och leker och leker med Max. Ritar, skriver, spelar schack, övar upp minnet i memory och lägger pussel. Jag kan sitta i soffan och läsa en bok. Alldeles ostört. Mormor tröttnar aldrig att leka. Eller på att läsa. Saga upp och saga ned. Och när Max trotsar så trotsar mormor tillbaka. Och Max slutar trotsa. Bara sådär. Nästan på stört. Kanske får man magiska barnfingrar när man får barnbarn. Det ser jag fram emot.