Fick ett vackert halsband i avskedspresent från min uppdragsgivare i måndags. Tack. Efter fem år är det dags att säga farväl. Jag har bestämt mig för att sluta och fokusera på att vara mamma-"ledig" på heltid. Så nu har jag varit det i två dagar. Tjena...
Lille Teds alla tänder verkar vilja titta fram samtidigt. Låter det som i alla fall. Jag hatar bebisgnäll. Det enda som får honom tyst är att bära honom. Men min rygg hatar mig när jag bär omkring på en 10 kilo tung bebis. Även om han är söt.
Hör Maria Isaacs kvittriga stämma i mitt huvud: "men det ÄR roligare att vara glad". Jo, visst, men aj, vad ont det gör. Armarna blir starka och snygga i alla fall. Alltid något.
Och det hjälper inte heller när jag skriker till Ted att han ska sluta gnälla. Det blir bara värre. Tänk så konstigt.
Tur att jag ska göra TV-reportage för Barcelona Television idag så jag får vila lite från mitt mamma-jobb.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar