KBT med flyttgubbstaxa.

Idag är jag icke kaxig. Nervös som attan. Klockan 10.00 kommer de två spanska flyttgubbarna som ska packa ner mitt hem. Hur ska jag kunna få någon struktur på kartongerna? Och jag som är kontrollfreak när det gäller mina saker. Vet normalt EXAKT var alla mina saker finns. Och Max saker. Och Teds saker. Och maken blir skitstressad om JAG inte vet var HANS nycklar, mobil eller plånbok är... Ni förstår ju min roll i denna familj.

Idag ska jag alltså släppa taget. Låta sakerna leva sitt eget liv. Helt utan min kontroll. Just nu ligger Max tandborste i köket. Borde jag lägga den i badrummet så att den inte hamnar bland kastrullerna? Eller hur gör man? Bara för att jag vet exakt var allt finns betyder det inte att allt ligger på rätt plats. Det är oftast rätt ordentligt rörigt här hemma. Jag har varken städnoja eller ordningsmani.

Jag får se denna dag som hard-core-KBT. Utsätta sig för det svåra för att inse att det svåra inte är så svårt och därmed bli en mer komplett människa. Min teori är att jag tar makten över tingen genom att göra precis tvärtom: Släppa kontrollen och bli fri.

Arvodet till flyttgubbarna är dessutom lägre än en vanlig terapeuts. Bara en sån sak. Jag går med vinst livsekonomiskt på att anlita flyttfirma. Får bärhjälp på köpet kan man säga.

Ni märker ju själva. Jag sitter här och nojar istället för att packa ner pass, trosor och tandborste i handväskan. Måste rädda det viktigaste undan oömma händer.

Hjälp.