Spiralen.

Ibland går livet uppåt och då flyter allt. Andra gånger verkar det som om elände ramlar på en i hög. Mina eländiga knän, den eviga förkylningen, flyttångesten, krock med bilen häromdagen och nu en kraschad iPhone. Vill någon testa mitt psyke eller pajar man för sig själv när man är svag och inte på hugget? Ska försöka vända spiralen. Om jag sänker prestationsribban, så kanske sinnet stärks och jag orkar ta tag i det jag inte orkar idag en annan dag.

Har tvättat håret, töjt vaderna och ska nu laga en maträtt som barnen älskar innan vi går ut i solen och sparkar boll. Mer än så har jag icke förmåga till denna dag. Maken sitter på flyget. Saknar honom. Igår satt jag på golvet, grät och kramade hans ben. Som en hund. Det är skönt att vara två.