Min son vill styra upp mig. Nu får jag tydligen inte längre prata med söta killar.

Varken jag eller min make är svartsjuka. Naturligtvis vill jag inte förlora honom, men jag är inte orolig. Blir han kär i någon annan kan jag bara hoppas att det går över innan jag får reda på det. Och de senaste 17 åren har det gått rätt bra.

Dessutom tycker jag att vackra människor är fina att titta på. De förgyller vardagen och jag misstänker att min man inte skulle ha något emot att omge sig med skönheter heller - de gånger han får tillfälle.

Jag vet att många inte resonerar som vi utan menar att tillfället gör tjuven och om man utsetts för frestelser, så faller man dit. Särskilt sägs detta gälla män och flera spanska fruar påpekar vikten av att anställa fula barnvakter och se till att det inte finns vackra flickor i närheten av maken på jobbet.

Så himla fånigt. Det gör ju män bara glada och pigga :)

Kanske är jag naiv, men livet får inte vara för tråkigt. Dessutom gäller samma regler för mig.

Hur som helst, min son är tydligen inte fostrad i samma liberala anda som vi föräldrar. Han verkar ha blivit en sann protektionistisk latino här i Spanien. This is the story:

Jag kom hem en dag, fnittrade och berättade att jag pratat med en kille som jag tyckte var såååå söt. Inte mer med det.

En vecka senare var min son otröstlig och frågade på allvar: "mamma, ska du lämna oss och gifta dig med den där söta killen".

Naturligtvis inte, hur kan du tro det, svarade jag. Då berättade min son att han varit jätteorolig för att jag ville skilja mig och gifta mig med den söta killen. Min son ville att jag aldrig någonsin mer skulle prata med honom!

Min make log brett när jag berättade historien.