Det här med en blogg är inte samma sak som en dagbok. Man kan ju inte skriva om vad som helst eftersom vem som helst kan läsa. Och det är inte alltid klokt.
Just nu har jag en del obeslutade beslut att fatta och det gör mig trött. Istället för att skriva om saken, så gör jag på det gamla vanliga sättet, dvs ältar problematiken med maken och ett par andra nära och kära som orkar lyssna. Just nu lutar lösningen åt ett obekvämt håll och jag tvekar med rädsla för konsekvenserna.
Men jag har som löfte att jag ska vara modig i år och då är det väl bara att ånga på och lita på magkänslan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Var modig!
/Siri
Jag tycker att du ska dela med dig till läsarna. Kram från Solan
vannen jag tycker du sak följa hjartat ...kram jag finns har fór att lyssna:)
Tack.
Jo jag var modig och berättade sanningen.
Men jag fick helt oväntade reaktioner och lösningen blev ganska bekväm.
Så just nu är allt som vanligt igen. Rätt bra alltså.
Skicka en kommentar