Jag minns att jag sa till någon på festen i lördags att allt är bättre i Sverige för mig som svensk -förutom vädret. Precis som Portugal är världens bästa land för en portugis. Man har den kulturella och sociala kontexten.Fast de jag pratade med verkade inte förstå. Det är nog så, det är svårt att förstå vad en utlandssvensk egentligen känner om man inte bott utomlands en längre tid själv.
Fast när jag tog taxin till Arlanda och tittade ut och allt bara var grått och regnigt, kände jag att den där lilla parametern vädret kanske man inte ska underskatta.
View Maria Agrell's profile
2 kommentarer:
Fast nog tycker jag, som varandes svensk och utlandsboende, att ju längre man bor utomlands desto svårare blir det att känna ngt gemensamt med de "nyinflyttade". Mest tjatar de om hur det är "himmavi" och så åker de hem till trevliga högtider och härligt sommarsverige. Och så bor man mitt i en 3-miljonerstad som Barcelona och klagar på att barnen inte kan springa mellan husen som hemma i svea..
I början, då när jag blev tårögd när någon på telefon sade att det var riktigt skitväder, då lät jag bli att åka hem till sommaren utan kom hem en månad i mars varje år. Jättebra, jag har INGEN dröm om att flytta tillbaka. VAD exakt är det egentligen du saknar i Sverige? Vännerna? Ett problem i Barcelona är ju att många tycker att det verkar festligt att bo här ett tag. Man knyter band och så drar de. En efter en. Vil man bo bra i barcelona så satsa på de bofasta, så känns det inte så flyktigt.
Lycka till med alla planer.
Framför allt tror jag det handlar om att jag vill att våra barn ska bli svenskar och känna sig som svenskar. Precis som vi.
Jag tycker Barcelona är en underbar stad. Men det är inte min stad. Den tillhör katalanerna. Vi får låna den lite. Så känns det. Både jag och min man känner oss mer hemma i Sverige. Där har vi ju våra familjer och nära vänner.
Men jag tror det är stor skillnad för alla er som är gifta med en katalan eller spanjor. Då tillhör barnen bägge världarna.
Fast jag kan inte säga att jag längtar till Sverige. Inte alls. Men jag vet att jag en dag kommer att flytta tillbaka och jag reser ju rätt ofta dit på jobb och nöje. Det räcker så bra just nu.
Skicka en kommentar